Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Rätt att offentligt tala sitt modersmål i EU och kandidatländer

Skriftlig fråga 2008/09:802 av Sacrédeus, Lennart (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-31
Anmäld
2009-04-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2009-04-21
Besvarad
2009-04-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 31 mars

Fråga

2008/09:802 Rätt att offentligt tala sitt modersmål i EU och kandidatländer

av Lennart Sacrédeus (kd)

till statsrådet Cecilia Malmström (fp)

Ordföranden för den alltmer framgångsrika fotbollsklubben Dalkurd i Borlänge, Ramazan Kizil, kallades till förhör hos en turkisk åklagare senast den 25 mars efter att på det kurdiska språket talat om kurdernas rättigheter på en valfest i sin hemby i sydöstra Turkiet, söder om miljonstaden Diyarbakir.

Anförandet hölls förra veckan inför de förestående lokalvalen den 29 mars. Antalet röstberättigade i byn uppgår till ca 2 000 personer.

Enligt Ramazan Kizil har den turkiska militären spelat in hans tal. Anklagelsen riktas mot det olagliga i att tala sitt eget språk, kurdiska, offentligt i EU-kandidatlandet Turkiet. Borlängebon riskerar därmed att hamna i turkiskt fängelse.

Min utgångspunkt är att den svenska regeringen i frågan om EU:s medlemskapsförhandlingar med Turkiet starkt driver principen om språkfrihet: att alla människor har rätt att – utan straffpåföljd! – fritt kunna tala det språk de själva vill i offentliga sammanhang, inklusive sitt modersmål. Detta måste med självklarhet gälla inom hela EU och i de länder som förhandlar om medlemskap i unionen. Det vore dock värdefullt att få bekräftat att regeringen intagit denna hållning.

Vilka åtgärder avser statsrådet att, utifrån den ovan beskrivna situationen, vidta för att språkfrihet ska råda i EU:s kandidatländer och därmed säkerställa att exempelvis en svensk-kurdisk fotbollsordförande inte döms för att ha talat sitt eget modersmål offentligt i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:802 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 21 april

Svar på frågorna

2008/09:802 Rätt att offentligt tala sitt modersmål i EU och kandidatländer

2008/09:813 Gripandet av Ramazan Kizil

Utrikesminister Carl Bildt

Lennart Sacrédeus har frågat EU-minister Cecilia Malmström och Peter Hultqvist har frågat mig vilka åtgärder som avses att vidtas, med hänvisning till fallet med den svenske medborgaren Ramazan Kizil som ska ha kallats till förhör efter att ha talat kurdiska på ett valmöte i Turkiet, för att språkfrihet ska råda i landet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda frågorna. Jag väljer att besvara dessa i ett sammanhang.

Svenska myndigheters möjligheter att agera till förmån för en svensk medborgare som även har medborgarskap i Turkiet är mer begränsade än vad som gäller i förhållande till den som enbart är svensk medborgare.

I det aktuella fallet hade Sveriges generalkonsulat i Istanbul kontakt med Ramazan Kizil före det förhör turkiska myndigheter kallat honom till. Om han frihetsberövades efter förhöret skulle Kizil, via anhöriga, åter kontakta generalkonsulatet. Så skedde dock inte.

Frågan om stärkta minoritetsrättigheter är central i Turkiets EU-anslutningsprocess. Ett steg i rätt riktning är de åtgärder som genomförs för att utöka tv-sändningar på andra språk än turkiska, däribland kurdiska. Sammantaget behövs dock ytterligare konkreta reformer för att Turkiet ska nå upp till europeisk standard när det gäller att värna och respektera rätten för individer som tillhör en minoritet att fritt kunna utöva sin kultur och sitt språk i det offentliga livet och i utbildnings­väsendet. Från EU:s och Sveriges sida ställs tydliga krav i allt detta och vi kommer att fortsätta att ta upp frågan i samtal med företrädare för den turkiska regeringen.

Turkiets framtida EU-medlemskap och den kravfyllda process som leder dit förblir en av de starkaste drivkrafterna för fortsatta reformer i landet. Det förutsätter också att EU står fast vid att Turkiet ska erbjudas fullt medlemskap när alla kriterier för detta har uppfyllts.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.