propositionsavlämnandet

Skriftlig fråga 1997/98:368 av Fremling, Lennart (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-01-26
Anmäld
1998-02-02
Besvarad
1998-02-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:368 av Lennart Fremling (fp) till statsministern om propositionsavlämnandet

Vid riksdagens frågestund den 27 november 1997 frågade jag statsministern hur stor andel av propositionerna som lämnades till riksdagen enligt plan och fick då beskedet att det var en stor andel. Nu har vi fått fakta från riksdagens kammarkansli. Det visar sig att min känsla av att Regeringskansliet håller sina tidsplaner allt sämre var verkligt befogad. Utvecklingen har varit mycket negativ. Antalet propositioner som planerades men inte lämnades under hösten 1995, hösten 1996 och hösten 1997 var 12, 23 respektive 34. Antalet propositioner som lämnades i tid var 61, 35 respektive 23. Båda kurvorna pekar således kraftigt åt fel håll.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande fråga till statsministern:

Vad avser regeringen att göra för att näringslivet och berörda myndigheter inte skall få växande problem med osäkerhet inför ikraftträdandet av ny lagstiftning?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:368 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:368 om propositionsavlämnandet
    Statsrådet Thage G Peterson

Lennart Fremling har frågat statsministern vad regeringen avser göra för att näringslivet och berörda myndigheter inte skall få växande problem med osäkerheten inför ikraftträdandet av ny lagstiftning. Statsministern har överlåtit åt mig att avlämna ett svar.

Bakgrunden till Lennart Fremlings fråga är uppgifter från kammarkansliet att de propositioner regeringen aviserat i propositionsförteckningen till riksdagen för hösten 1995, 1996 och 1997 i ökad utsträckning inte har avlämnats alternativt inte avlämnats i tid. Den tendens Lennart Fremling tycker sig se är emellertid långt ifrån lika entydig om man ser över hela riksdagsåren och till det relativa antalet försenade eller uteblivna propositioner. Siffror från kammarkansliet på hur stor andel av aviserade propositioner som avlämnats enligt plan respektive inte avlämnats alls från riksdagsåret 1992/93 och framåt visar på följande:

Avlämnade

Riksdagsår enligt plan Ej avlämnade

1992/93 40,3 % 25,3 %

1993/94 53,4 % 21,1 %

1994/95 41,8 % 34,9 %

1995/96 26,4 % 20 %

1996/97 46,7 % 36,2 %

Sammanställningen visar sålunda att utvecklingen generellt sett inte successivt blir sämre men däremot att det under en längre tid funnits problem för regeringen - oavsett sammansättning - att leverera propositioner till riksdagen enligt plan. Orsakerna till detta är säkert flera. Den tilltagande internationaliseringen förändrar förutsättningarna för det politiska systemet. Samhällssystemet ställer krav på allt snabbare politiska beslut. Därtill har den ekonomiska kris vårt land gått igenom ställt speciella krav på det politiska beslutsfattandet.

Regeringen bör inte lägga fram förslag som inte fullt ut är genomarbetade. Detta kan i vissa fall medföra att planerade tidsramar förskjuts framåt i tiden. Företag och myndigheter är inte betjänta av att regeringen hastar fram förslag som inte håller en närmare granskning. Det om något skulle skapa osäkerhet om spelreglerna i framtiden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.