polisen

Skriftlig fråga 1997/98:16 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1997-09-22
Anmäld
1997-09-29
Besvarad
1997-10-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:16 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till justitieministern om polisen

På senare tid har det i massmedier förekommit flera exempel på att polisen inte har ryckt ut vid larm på grund av att de inte anser sig ha råd att betala t.ex. den övertid det skulle innebära.

Som medborgare i Sverige måste vi kunna ställa krav på att rättssamhället kan garantera trygghet och säkerhet. Det kan inte vara rimligt att vi aldrig vet om polisen har råd eller inte att rycka ut när vi larmar.

Regeringen har de senaste åren gjort betydande nedskärningar inom polisens område. Naturligtvis får detta konsekvenser för verksamheten.

Min fråga med anledning av ovanstående är följande:

Vad avser justitieministern göra för att tillgodose medborgarnas helt berättigade krav på att polisen fortsättningsvis kan rycka ut vid larm?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:16 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:16 om polisen och 17 om polisens övertidsuttag
    Justitieminister Laila Freivalds

Marietta de Pourbaix-Lundin och Karin Pilsäter har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att polisen kan rycka ut vid larm. De har båda refererat till fall som uppmärksammats i massmedierna. Marietta de Pourbaix-Lundin har för sin del anfört att regeringen under de senaste åren gjort betydande nedskärningar inom polisens område och att detta fått konsekvenser för verksamheten.

Låt mig inledningsvis påpeka att det sparbeting som under mandatperioden ålagts polisen har varit förhållandevis lågt i jämförelse med det som ålagts andra myndigheter. För år 1997 har polisverksamheten helt undantagits från besparingar och 1998 kommer ett stort tillskott av medel. De enda nya besparingar som beslutats under mandatperioden var 235 miljoner kronor i budgetpropositionen för 1995/96. Innan dess beslutade den förra regeringen under hösten 1992 om en besparing på 500 miljoner kronor som en del i den s.k. krisuppgörelsen.

De ekonomiska problem som i dag kan konstateras hos polisen är enligt min mening resultatet av bl.a. långvariga brister i den ekonomiska styrningen och i hanteringen av tilldelade resurser. Som jag tidigare anfört vid flera tillfällen har situationen förvärrats av att polisen inte i tid vidtagit de rationaliseringar och andra åtgärder som behövs för att anpassa verksamheten till den anslagsnivå som riksdagen bestämt. Den alltför sent igångsatta omställningen av verksamheten har fått till följd att konsekvenserna av besparingarna blivit mer kännbara för polisen än som annars varit fallet. Den omständigheten har även belysts i Riksrevisionsverkets rapport Hinder för ett effektivare resursutnyttjande.

När det gäller frågan om polisens utryckningar vid larm är jag förstås av samma uppfattning som frågeställarna. Polisen är skyldig att ingripa när allvarliga brott begås. Om brottet begås dag-, kvälls- eller nattetid saknar betydelse. För att polisen skall kunna fullgöra denna skyldighet måste verksamheten organiseras så att poliser finns på plats vid tider när brott begås. Vidare måste en generell utgångspunkt vara att besparingar aldrig får konkurrera med plikten att ingripa, som naturligtvis gäller även om utryckningen skulle innebära att polisen måste arbeta övertid. Det råder exempelvis inte något tvivel om att polisen skall gripa in vid larm om en pågående misshandel. Så långt är läget kristallklart. Vad som hänt i de enskilda fall som uppmärksammats i massmedierna har jag emellertid inte någon möjlighet att uttala mig om. Vid Polismyndigheten i Stockholms län pågår för närvarande interna utredningar om bl.a. påstådd underlåtenhet att rycka ut vid brott begångna i Nynäshamn. Om något eller några av dessa fall har sin grund i missriktad spariver får de särskilda utredningarna utvisa.

Vad gör då regeringen för att förbättra polisens förutsättningar att bekämpa brottsligheten? I budgetpropositionen för år 1998 har regeringen uttalat att en förutsättning för sådana förbättringar är att rationaliseringsarbetet inom polisen fortsätter med oförminskad kraft. Därutöver har regeringen förslagit att ytterligare 862 miljoner kronor tillförs polisen under budgetperioden 1998-2000. Under 1998 tillförs polisen 430 miljoner kronor. Höjningen av anslaget skall användas för att bl.a. säkerställa anställningen av de ca 400 polisaspiranter som blir klara med sin utbildning under 1997 och som utgör ett betydande resurstillskott. De skall i första hand förstärka närpolisverksamheten.

Dessa satsningar förbättrar förutsättningarna för polisers närvaro på brottsbelastade platser vid tider då risken är stor att brott begås. Den allt större flexibiliteten hos polisen är en naturlig följd av det problemorienterade arbetssätt som för närvarande utvecklas inom polisverksamheten. Att det finns ytterligare möjligheter att frigöra resurser till kärnverksamheten framgår av den nyss nämnda rapporten från Riksrevisionsverket.

Rikspolisstyrelsen arbetar tillsammans med länspolismästarna intensivt för att få ordning på polisväsendets ekonomi och för att resurserna skall användas så effektivt som möjligt. Regeringen följer utvecklingen noga, vad avser både verksamhet och ekonomi. Som anges i budgetpropositionen för år 1998 har regeringen för avsikt att utvärdera de rationaliseringsåtgärder som polisen vidtagit med anledning av Riksrevisionsverkets granskning av dess verksamhet. Vid en sådan granskning kommer givetvis frågan om hur rationaliseringsarbetet bedrivits vid Polismyndigheten i Stockholms län, landets i särklass största polismyndighet, att ges särskild uppmärksamhet.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.