patientsäkerheten när läkare dömts för brott
Skriftlig fråga 1997/98:1064 av Pålsson, Chatrine (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-09-01
- Anmäld
- 1998-09-07
- Besvarad
- 1998-09-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 augusti
I juni i år dömdes en privatpraktiserande läkare av Kalmar tingsrätt till sex månaders fängelse för fyra fall av sexuellt utnyttjande och ett fall av sexuellt ofredande mot unga kvinnor. Domen har överklagats till Göta hovrätt och har därför inte vunnit laga kraft.
Samma dag som tingsrättens dom föll skrev Socialstyrelsen till ansvarsnämnden och begärde att läkaren skulle fråntas sin legitimation. Ansvarsnämnden vill dock avvakta domen från Göta hovrätt som enligt uppgift inte kommer att behandla ärendet med förtur.
Under tiden arbetar den privatpraktiserande läkaren som vanligt med patienter vilket kan riskera patientsäkerheten.
Jag är medveten om att det är svåra avvägningar mellan å ena sidan principen att man är oskyldig till slutlig dom fallit och å andra sidan patientsäkerheten.
Med anledning av ovanstående vill jag rikta följande fråga till socialministern:
Avser regeringen rätta till "denna lucka" i lagstiftningen så att patienterna alltid kan känna trygghet i sin läkarkontakt?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:1064 besvarad av , ()
- Socialminister Margot Wallström
den 8 september
Chatrine Pålsson har frågat mig om regeringen avser att rätta till en "lucka" i lagstiftningen så att patienterna alltid kan känna trygghet i sin läkarkontakt.
Bakgrunden till frågan är följande. En privatpraktiserande läkare har dömts till fängelsestraff för sexualbrott. Tingsrättens dom har överklagats till hovrätten och har därför inte vunnit laga kraft. Socialstyrelsen har gett in en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och yrkat att läkarens legitimation återkallas. Ansvarsnämnden har valt att avvakta hovrättens dom och under tiden fortsätter läkaren att vara verksam i sin praktik.
Riksdagen antog i juni 1998 (se socialutskottets betänkande 1997/98:SoU22 och rskr. 1997/98:290) det förslag till en ny lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område som regeringen presenterade i propositionen 1997/98:109. I propositionen föreslog regeringen bl.a. att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd skall ges utvidgade möjligheter till interimistisk återkallelse av legitimation.
Enligt 5 kap. 8 § lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, som träder i kraft den 1 januari 1999, skall en legitimation kunna återkallas för tiden till dess att frågan om återkallelse har prövats slutligt om det finns sannolika skäl för misstanke att den legitimerade har varit grovt oskicklig i sin yrkesutövning eller på annat sätt visat sig uppenbart olämplig att utöva yrket, såvida det är påkallat från allmän synpunkt. Denna bestämmelse skall t.ex. kunna tillämpas i de fall en legitimerad är misstänkt för att ha begått ett grovt brott och det slutliga avgörandet hotar att dra ut på tiden samtidigt som betydande olägenheter kan befaras. Skälet kan exempelvis vara att utgången av en brottmålsprocess avvaktas. Ett interimistiskt beslut skall gälla i högst sex månader. Om det finns särskilda skäl får giltighetstiden för beslutet förlängas ytterligare med högst sex månader.
Mitt svar på Chatrine Pålssons fråga är således att en ny bestämmelse om interimistisk återkallelse av legitimation kommer att införas den 1 januari 1999. Den nya bestämmelsen medför att ansvarsnämnden får större möjligheter att ingripa i situationer då patientsäkerheten äventyras.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.