Övergrepp mot ryska demokratiaktivister

Skriftlig fråga 2018/19:886 av Maria Nilsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-13
Överlämnad
2019-08-14
Besvarad
2019-08-28
Sista svarsdatum
2019-08-28
Svarsdatum
2019-08-28
Anmäld
2019-08-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Under de senaste veckorna har demonstranter blivit brutalt nedslagna och fängslade i centrala Moskva. Sammanlagt har över 2 000 demonstranter fängslats, och det är oklart vilket straff som kommer att utdömas. En av de redan dömda är den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, som dömdes till ett 30 dagar långt fängelsestraff. Vittnesmålen om och bevisen för den brutalitet som de ryska specialavdelningarna inom polisen Omon har utsatt demonstranterna för finns överallt på sociala medier. Upprinnelsen till protesterna är de lokalval i bland annat Moskva som är planerade till den 8 september. En rad oberoende kandidater fick sina kandidaturer underkända av valkommissionen. Det ledde fram till de omfattande demonstrationer som inleddes i slutet av juli. Uppskattningarna av antalet demonstranter varierar, men troligtvis har så många som 20 000 människor tagit sig ut på Moskvas gator. Demonstrationerna saknar tillstånd, vilket heller aldrig skulle ha givits dem, och detta använder polisen som motiv till sina aktioner.

Den ryska regimen har kommit att bli alltmer repressiv. Civilsamhällesorganisationer, människorättsaktivister och hbt-personer betraktas som den ryska regimens fiender.

Tillväxten i den ryska ekonomin har stannat av, bland annat genom de sanktioner som Ryssland varit föremål för efter den folkrättsvidriga annekteringen av Krim. En konsekvens är att den ryska regeringen tvingats höja pensionsåldern, ett beslut som har skapat stort missnöje och lett till vikande opinionssiffror för president Vladimir Putin. Krigen i Ukraina och Syrien skapar inte heller längre någon patriotisk framgång för Putins regim.

I juni röstade de svenska socialdemokratiska ledamöterna, som enda svenska ledamöter, ja till att Ryssland åter skulle bli fullvärdig medlem av Europarådet. Som bakgrund till beslutet nämns att det har funnits en sådan önskan bland organisationer i det ryska civila samhället.

Utrikesminister Wallström har fördömt den ryska regimens övergrepp på Twitter, men det krävs betydligt mer både från Sverige och från EU.

Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är därför:

 

Vilka initiativ kommer den svenska regeringen att ta dels för att markera mot Ryssland i Europarådet givet den senaste månadens våld mot fredliga demonstranter, dels för att i EU följa upp muntliga fördömanden med konkreta åtgärder?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:886 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:886 av Maria Nilsson (L) Övergrepp mot ryska demokratiaktivister

Maria Nilsson har frågat mig om vilka initiativ den svenska regeringen kommer att ta för att markera mot Ryssland i Europarådet givet den senaste månadens våld mot fredliga demonstranter, och för att i EU följa upp muntliga fördömanden med konkreta åtgärder.

Låt mig först säga att det är med stor oro vi följer den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland, där oppositionella systematiskt hindras att verka. De stundande regionalvalen i Ryssland, där oppositionspolitiker har nekats att kandidera och folkliga missnöjesyttringar har besvarats med massgripanden är det senaste exemplet på det krympande demokratiska utrymmet i Ryssland. Jag har själv kommenterat den oroväckande utvecklingen offentligt och uppmanar fortsatt ryska företrädare att garantera invånarnas rättigheter, inklusive rätten till fria och rättvisa val, i enlighet med Rysslands egen konstitution och internationella åtaganden.

Utrikesdepartementet följer nogsamt utvecklingen genom vår ambassad i Moskva. Detta gör vi bland annat genom att närvara vid de rättegångar mot demokratiaktivister som har följt på den senaste tidens protester. Vår närvaro sänder en tydlig signal till såväl det ryska civilsamhället som till ryska myndigheter om den vikt Sverige tillmäter frågorna.

Inom EU-kretsen framhåller Sverige vikten av de fem ledande principerna för EU:s relation med Ryssland, där stöd till det ryska civilsamhället utgör en viktig delkomponent. Denna komponent behöver ges särskild tyngd när utrymmet för det civila samhället i Ryssland fortsätter att krympa. Sverige driver på för att respekten för mänskliga rättigheter skall vara en given grundbult i relationen till Ryssland, samt för att EU ska använda sig av de verktyg som står till förfogande; exempelvis bilateral dialog, offentliga uttalanden och agerande i multilaterala fora för att framföra tydliga budskap om utvecklingen i Ryssland.

Sverige för en tydlig och principfast politik gentemot Ryssland och uppmanar konsekvent Ryssland att uppfylla sina åtaganden om mänskliga rättigheter. Detta följer regeringens utrikesdeklaration som tydligt slår fast att Sverige i alla sammanhang ska stå upp för demokratiska principer, arbeta för att demokratin stärks och uttrycka kritik när den brister. Regeringen följer regelmässigt upp människorättsproblem i Ryssland i våra bilaterala kontakter med ryska företrädare, samt inte minst inom OSSE och Europarådet, detta kommer vi att fortsätta med och jag kommer personligen att ta upp dessa frågor med min ryska motpart vid varje tillfälle som ges.

Europarådets generalsekreterare Torbjörn Jagland har med anledning av den senaste tidens utveckling offentligt uppmanat ryska myndigheter att garantera sina medborgare rätten till fria och rättvisa val och kommer att följa upp detta med den ryska valkommissionen. Sverige stödjer detta initiativ fullt ut. Vi ställer oss också bakom Europarådets MR-kommissaries Dunja Mijatovics appell till det ryska inrikesministeriet om att övervåldet mot fredliga demonstranter måste upphöra.

Jag vill också understryka betydelsen av Sveriges stöd till det civila samhället i Ryssland. Sverige ger ett omfattande stöd till kontakter mellan det svenska civilsamhället och det ryska civilsamhället, vilket är en viktig del av det fortsatta arbetet för att stödja demokratisk utveckling och bidra till ökad respekt för de mänskliga rättigheterna i Ryssland.

Den oroväckande utvecklingen i Ryssland sker i en tid när demokratin även globalt är på tillbakagång. För att möta utvecklingen har regeringen inlett en offensiv för demokratin som genomsyrar all utrikespolitik.

Stockholm den 28 augusti 2019

Margot Wallström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.