Övergrepp mot ryska demokratiaktivister

Skriftlig fråga 2018/19:886 av Maria Nilsson (L)

Maria Nilsson (L)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Under de senaste veckorna har demonstranter blivit brutalt nedslagna och fängslade i centrala Moskva. Sammanlagt har över 2 000 demonstranter fängslats, och det är oklart vilket straff som kommer att utdömas. En av de redan dömda är den kände oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, som dömdes till ett 30 dagar långt fängelsestraff. Vittnesmålen om och bevisen för den brutalitet som de ryska specialavdelningarna inom polisen Omon har utsatt demonstranterna för finns överallt på sociala medier. Upprinnelsen till protesterna är de lokalval i bland annat Moskva som är planerade till den 8 september. En rad oberoende kandidater fick sina kandidaturer underkända av valkommissionen. Det ledde fram till de omfattande demonstrationer som inleddes i slutet av juli. Uppskattningarna av antalet demonstranter varierar, men troligtvis har så många som 20 000 människor tagit sig ut på Moskvas gator. Demonstrationerna saknar tillstånd, vilket heller aldrig skulle ha givits dem, och detta använder polisen som motiv till sina aktioner.

Den ryska regimen har kommit att bli alltmer repressiv. Civilsamhällesorganisationer, människorättsaktivister och hbt-personer betraktas som den ryska regimens fiender.

Tillväxten i den ryska ekonomin har stannat av, bland annat genom de sanktioner som Ryssland varit föremål för efter den folkrättsvidriga annekteringen av Krim. En konsekvens är att den ryska regeringen tvingats höja pensionsåldern, ett beslut som har skapat stort missnöje och lett till vikande opinionssiffror för president Vladimir Putin. Krigen i Ukraina och Syrien skapar inte heller längre någon patriotisk framgång för Putins regim.

I juni röstade de svenska socialdemokratiska ledamöterna, som enda svenska ledamöter, ja till att Ryssland åter skulle bli fullvärdig medlem av Europarådet. Som bakgrund till beslutet nämns att det har funnits en sådan önskan bland organisationer i det ryska civila samhället.

Utrikesminister Wallström har fördömt den ryska regimens övergrepp på Twitter, men det krävs betydligt mer både från Sverige och från EU.

Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är därför:

 

Vilka initiativ kommer den svenska regeringen att ta dels för att markera mot Ryssland i Europarådet givet den senaste månadens våld mot fredliga demonstranter, dels för att i EU följa upp muntliga fördömanden med konkreta åtgärder?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-08-13 Överlämnad: 2019-08-14 Besvarad: 2019-08-28 Sista svarsdatum: 2019-08-28 Anmäld: 2019-08-29
Svar på skriftlig fråga