Osund konkurrens

Skriftlig fråga 2019/20:93 av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

till Statsrådet Lena Micko (S)

 

Januariöverenskommelsen är något som den rödgröna regeringen alltid håller fram som det viktigaste samarbetsdokumentet och som en garant för att Centerpartiet och Liberalerna ska ge sitt stöd till den rödgröna regeringen. Den 1 juli införde Skatteverket 25 procents moms på köp av vård- och omsorgstjänster. Denna så kallade vårdmoms drabbar en redan hårt pressad vård- och omsorgssektor. Köp av konsulttjänster, hyrläkare och hyrsjuksköterskor stod 2018 för en kostnad på ca 5,4 miljarder kronor, en ökning med drygt 4 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har ökat varje år sedan 2011, ökningstakten har dock avtagit.

Utvecklingen skiljer sig stort åt i olika regioner och mellan olika områden (primärvård, psykiatri etcetera). Det är framför allt kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor som ökar.  Kommuner och regioner får kompensation för den ökade momskostnaden men de alternativa driftsformerna ska ta dessa pengar från eget kapital.

Momskostnaden för hyrpersonal innebär en kostnad på ca 1,4 miljarder kronor per år. Pengar som det offentliga kompenseras för, och då uppstår en märklig ekvation. Var ska dessa 1,4 miljarder kronor tas ifrån? Ska vi höja skatten i alla regioner för att kompensera för Skatteverkets vårdmoms?

Den rödgröna regeringen har utlovat en momskompensation till alternativa driftsformer på 210 miljoner per år. I Sverige har vi 21 regioner som ska dela på denna summa. I den högt hållna januariöverenskommelsen står det i flera punkter att det ska råda konkurrensneutralitet oavsett driftsform inom vård och omsorg. Om inte regeringen enligt riksdagens tillkännagivande skyndsamt ändrar lagstiftningen så att vård- och omsorgstjänster blir momsbefriade som de var före den 1 juli så bryter den rödgröna regeringen tydligt mot sin överenskommelse.

Den 18 september 2019 meddelade EU-domstolen dessutom dom i mål C-700/17, Peters. Frågorna i målet handlade om huruvida sjukvårdstjänster tillhandahållna av en specialistläkare till ett laboratorieföretag kunde omfattas av undantaget för sjukvård. EU-domstolen konstaterar i sin dom att det svenska skatteverket har gjort en alldeles för snäv tolkning av EU-direktivet och att köp av sjuk-och omsorgstjänster fortsättningsvis kan vara momsbefriade. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Lena Micko:

 

Kommer regeringen att skyndsamt ändra lagstiftningen enligt den senaste EU-domen för att konkurrensneutralitet åter ska råda inom vård och omsorgssektorn, och om en lagändring inte sker hur ska skillnaden mellan den ökade momskostnaden på 1,4 miljarder kronor och regeringens kompensation på 210 miljoner finansieras?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2019-10-02 Överlämnad: 2019-10-03 Anmäld: 2019-10-04 Svarsdatum: 2019-10-09 Sista svarsdatum: 2019-10-09
Svar på skriftlig fråga