Östlig förbindelse i Stockholms län

Skriftlig fråga 2017/18:100 av Erik Ottoson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-10-12
Överlämnad
2017-10-13
Anmäld
2017-10-17
Svarsdatum
2017-10-25
Sista svarsdatum
2017-10-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

Stockholm och Stockholms län är och har varit en viktig tillväxtmotor för hela Sverige. Som huvudstadsregion fyller Stockholms län en viktig funktion för hela landet och som draglok i ekonomin. För att huvudstadsregionen ska kunna fortsätta ha denna viktiga roll för Sverige krävs att infrastrukturen följer med i utvecklingen och möter de nya utmaningar som uppstår i och med att regionen fortsätter att växa kraftigt. Under ett flertal år har befolkningen i Stockholms län vuxit med motsvarande två SL-bussar om dagen. Ungefär hälften har härrört från ett positivt nativitetsnetto, och den andra hälften har utgjorts av nyinflyttade till regionen, huvudsakligen från andra delar av världen. Detta innebär att behovet av transporter kommer att öka explosionsartat i takt med att de nyfödda växer upp och ska ta sig till skola, fritidsaktiviteter och sedermera även till arbetet. Det innebär också att de som flyttar till Sverige från andra delar av världen ska ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter. Även här kan man anta att behoven kommer att öka, även för dem som redan har bott i Sverige under en tid, eftersom det ofta tar flera år innan nyanlända får ett arbete i Sverige. Det är alltså högst sannolikt att det finns ett latent transportbehov inom Stockholms län som kommer att göra sig påmint de kommande åren i takt med att de många barnen och unga växer upp och i takt med att nyanlända får jobb. Mot bakgrund av att Storstockholms transportsystem redan i dag är hårt belastat får det anses vara uppenbart att ytterligare satsningar måste göras för att brister i infrastrukturen inte ska få en hämmande effekt på tillväxten och länets förutsättningar att vara en drivkraft i svensk ekonomi.

Östlig förbindelse är ett projekt som har diskuterats i många år och som skulle innebära att Stockholm, som sista huvudstad i Europa, får en fullständig ringled runt staden. Stockholm har dessutom en säregen topografi, då vattendragen i staden innebär att transporter mellan de norra och de södra delarna av staden över det så kallade Saltsjö-Mälarsnittet är beroende av ett fåtal passager över broar såsom Essingeleden, Västerbron, Centralbron och Slussen. Kapaciteten i detta snitt är i mångt och mycket en dimensionerande faktor i Stockholmstrafiken, där ökad kapacitet i form av Östlig förbindelse kan antas vara av stor nytta för regionens tillväxt.

Utredningar av Östlig förbindelse har gjorts i olika sammanhang, bland annat inom ramen för Sverigeförhandlingen. Slutsatsen är ofta att behovet är stort och nyttan stor men att finansieringen är den fråga som kvarstår att lösa. Det pågår i dag i svensk politik en större diskussion kring finansiering av utbyggd infrastruktur som sträcker sig från att vi fortsatt ska finansiera genom anslag i den nationella åtgärdsplaneringen till lösningar med OPS, lånefinansiering eller kommunal/regional medfinansiering. Det finns alltså ett flertal möjligheter för regeringen att tillgripa för att nå fram i frågan om finansiering av Östlig förbindelse.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

Vad avser statsrådet och regeringen att vidta för åtgärder för att uppnå full finansiering av Östlig förbindelse och en byggstart så snart som möjligt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:100 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)

Dnr N2017/06302/TIF

Näringsdepartementet

Infrastrukturministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:100 av Erik Ottoson (M) Östlig förbindelse i Stockholms län

Erik Ottoson har frågat mig vad jag och regeringen avser att vidta för åtgärder för att uppnå full finansiering av Östlig förbindelse och en byggstart så snart som möjligt.

Den 31 augusti 2017 överlämnade Trafikverket sitt förslag till ny nationell trafikslagsövergripande plan för perioden 2018–2029 till regeringen. Trafikverket har i sitt planförslag anfört att östlig förbindelse utgår med ett s.k. ordnat avslut. Trafikverket hänvisade till då pågående förhandlingar inom ramen för Sverigeförhandlingen och att objektet därmed hade kunnat få förnyad aktualitet. Östlig förbindelse finns dock med som en del i ”Storstockholm – framkomlighets-, miljö- och kapacitetsbrister i transportsystemet” som är en s.k. utpekad brist, ett begrepp som Trafikverket använder för att uppmärksamma regeringen på att den sannolikt kommer att behöva hanteras i samband med kommande revideringar av nationell plan. Om regeringen i sitt kommande beslut delar Trafikverkets bedömning av utpekade brister så kommer Trafikverket att prioritera framtagandet av fördjupade underlag så att det kommer att finnas mer kunskap om bristerna och möjliga åtgärder vid nästa planeringsomgång.

Sverigeförhandlingen meddelade den 4 september 2017 att det inte fanns förutsättningar för en principöverenskommelse om regional finansiering med berörda kommuner och avbröt därför förhandlingarna.

Trafikverkets förslag till nationell plan har nu gått ut på en bred remiss och kommer att beredas på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet. Hur den slutliga planen kommer att se ut tar regeringen beslut om under våren 2018 och jag kan därför i dag inte uttala mig om enskilda objekt.

Stockholm den 24 oktober 2017

Tomas Eneroth

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.