Omställningen till ny teknik i Västerbotten

Skriftlig fråga 2017/18:878 av Isak From (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-02-27
Överlämnad
2018-02-28
Anmäld
2018-03-01
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Peter Eriksson (MP)

 

Under 2017 fortsatte Telia arbetet med att nedmontera kopparnätet. I Västerbotten har mindre byar utanför tätorterna i fem kommuner berörts: Dorotea, Lycksele, Vännäs, Vindeln och Storuman.

Enligt Telia handlar det om att kopparnätet är väldigt gammalt och att det inte lever upp till det behov som kunden har i dag. Det gamla nätet bedöms varken vara tillräckligt driftsäkert eller stabilt eller klara av att leverera den kapacitet som efterfrågas.

Strukturomvandlingen är tveklöst motiverad för att vi ska kunna gå över till snabbare och modernare lösningar, men att bli utan lösning kan knappast anses som särskilt modernt.

Post- och telestyrelsen och bland annat Telia har sagt att vid nedmonteringen ska alla kunder få bra alternativ och hjälp att hitta funktionella lösningar i form av fiber- och mobilnät. Telia har garanterat att alla ska få hjälp att hitta en lösning, antingen via Telia eller via en annan operatör.

Runt om i Västerbotten finns det fortfarande byar som kämpar med dålig mobiltäckning. När Telia klippt det fasta nätet har Telia utlovat att kunden får en ersättningslösning som ska vara fungerande, modern och kvalitetssäkrad

I byarna Vägsle, Hornmyr, Granträsk, Kroksjö och Vänjaurbäck i Lycksele nedmonterades kopparnätet redan 2013 men löftena har inte infriats. Förvisso har mobiltäckningen till del byggs ut, men för att kunna nyttja mobiltelefonin skulle de boende behöva teckna flera abonnemang med flera operatörer. Detta kan inte anses rimligt, men ett närmare samarbete mellan operatörerna om flera operatörer i masterna vore fullt möjligt.

Som i Vänjaurbäck där Telia har dålig täckning men Tele 2 har en mast som ger godtagbar täckning i byn samtidigt som Telia har huvuddelen av masterna efter huvudvägen in mot centralorten. När det gäller nämnda byar har enligt de boende Telias löften om godtagbara ersättningslösningar inte infriats. Mobiloperatörerna måste uppfylla sina villkor och hålla sina löften.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att den pågående omstruktureringen mot ny teknik blir lyckosam och fungerande även för de boende i Västerbottens inland?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:878 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)




Svar på fråga 2017/18:878 av Isak From (S) Omställningen till ny teknik i Västerbotten

Isak From har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att den pågående omstruktureringen mot ny teknik blir lyckosam och fungerande även för de boende i Västerbottens inland.

Regeringens målsättningar på bredbandsområdet omfattar alla och finns presenterade i bredbandsstrategin. Målet till år 2025 är att hela Sverige bör ha tillgång till snabbt bredband. Målet är teknikneutralt, vilket innebär att anslutningen kan tillhandahållas genom fast eller trådlös teknik, eller en kombination av olika tekniker.

Teknikutvecklingen och den svenska marknadsutvecklingen har lett till god utbyggnad av fibernät och ökad tillgång till trådlösa lösningar. Som komplement till de investeringar som görs av marknadens aktörer har regeringen inom ramen för landsbygdsprogrammet avsatt 4,25 miljarder kronor för stöd till utbyggnad av snabbt bredband i gles- och landsbygd där de kommersiella förutsättningarna för bredbandsutbyggnad saknas. Utöver det har regeringen även möjliggjort bredbandssatsningar på 1,2 miljarder kronor inom ramen för regionalfondsprogrammen i de norra delarna av landet. Till och med år 2020 har regeringen också avsatt 21 miljoner kronor per år på regionala bredbandskoordinatorer som ett sätt att främja och underlätta för utbyggnaden av både offentliga och privata aktörer.

I de områden där Telia Company AB avvecklar kopparnätet finns det oftast möjlighet att få tillgång till telefoni och bredband via olika trådlösa lösningar, eller genom fiberuppkoppling där sådan finns. Det är viktigt att komma ihåg att de bredbandslösningar som erbjuds i fast punkt har betydligt bättre mottagning och kapacitet än ett vanligt mobilabonnemang.

I januari 2018 beslutade regeringen om en höjd nivå för funktionell tillgång till internet från 1 Mbit/s till 10 Mbit/s. Det betyder att vi nu för första gången i praktiken har en nationell garanti för tillgång till internet. I samband med det gav regeringen Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att se till att fasta hushåll och företag som saknar tillgång till telefoni och/eller bredbandsuppkoppling om 10 Mbit/s har möjlighet att få stöd för åtgärder som ger sådan tillgång. Förordningen trädde ikraft den 1 mars 2018. Kostnaden för inkoppling som överstiger 5 000 kronor betalas av PTS med en maxgräns på 400 000 kronor per enskilt hushåll.

I PTS regleringsbrev för 2018 har regeringen även uppdragit åt myndigheten att undersöka tillgången till ersättningslösningar för telefoni och bredband för de hushåll och företag som berörs av kopparnätets nedläggning, samt vilka informationsinsatser som genomförs.

Stockholm den 6 mars 2018

Peter Eriksson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.