Omprövning av vårdbidrag

Skriftlig fråga 2017/18:133 av Solveig Zander (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-10-19
Överlämnad
2017-10-19
Anmäld
2017-10-20
Sista svarsdatum
2017-11-01
Svarsdatum
2017-11-08
Besvarad
2017-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Föräldrar till barn som har någon form av sjukdom eller funktionsnedsättning har under vissa omständigheter rätt till vårdbidrag. Ersättningen kan utgå både för extra arbete och för extra kostnader.

Ansökan ska vara styrkt av läkarintyg, och barnets extra stödinsatser ska beskrivas. Enligt regelverket ska man i normalfallet lämna in en förnyad ansökan vartannat år. Då behoven bedöms som långvariga kan man dock bortse från regeln om vartannat år.

Barn med diabetes, där läkarintyg tydligt beskriver att diagnosen inte förbättras, måste med andra ord lämna in en ny ansökan vartannat år. För föräldrar och barn är det en omständlig process med alla papper som ska fyllas i. Dessutom ställs frågan om barnet klarar av att ta sitt insulin själv. Självklart kan inte små barn klara det, då dosen inte får underskridas eftersom det skulle innebära fara för livet. Varje gång ska föräldrarna förklara för handläggande tjänsteman på Försäkringskassan att diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Den växer inte bort.

Av det ovanstående framgår att regelverket för omprövning vartannat år inte borde gälla kroniska sjukdomar och då synnerligen inte diabetes typ 1. I detta ärende bör regeringen vidta åtgärder.

Min fråga till socialminister Annika Strandhäll är:

 

Har ministern för avsikt att ändra regelverket för kroniska sjukdomar, till exempel diabetes typ 1, så att omprövning och förnyelse av vårdbidraget inte ska behövas vartannat år?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:133 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Dnr S2017/05754/FST

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:133 av Solveig Zander (C) Omprövning av vårdbidrag

Solveig Zander har frågat mig om jag har för avsikt att ändra regelverket för vårdbidrag vid kroniska sjukdomar, såsom till exempel diabetes typ 1, så att inte rätten till vårdbidrag ska behöva omprövas vartannat år.

Behovet av vårdbidrag ska omprövas minst vart annat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum (22 kap. 7 § socialförsäkringsbalken). I takt med att barn växer och utvecklas förändras deras behov och ibland sker förändringen relativt snabbt. Det kan därför anses motiverat med en omprövning av rätten till vårdbidrag vartannat år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum. Det är alltså upp till Försäkringskassan att avgöra om det finns skäl att göra en omprövning mer sällan. Av Försäkringskassans vägledning Vårdbidrag(2012:1) framgår att en omprövning med längre mellanrum än två år kan vara aktuellt när myndigheten bedömer att ett barns tillsyns- och vårdbehov är mera varaktigt. I vägledningen anges vidare att Försäkringskassan ska inleda en omprövning av behovet av vårdbidrag genom att ta kontakt med föräldern. Utifrån de uppgifter som ligger till grund för det ursprungliga beslutet ska man ta ställning till om förhållandena är oförändrade eller inte. Om efterkontrollen visar att förhållandena i stort sett är oförändrade behöver inte ett nytt beslut fattas. Då planeras en ny efterkontroll in till ett senare tillfälle.

Att medborgarna kan känna tillit till socialförsäkringen är centralt för regeringen. Det innebär att föräldrar med barn som har någon funktionsnedsättning på samma sätt som andra ska ha goda möjligheter att planera sin tillvaro och enkelt kan förstå och förutse rättigheter och skyldigheter när det gäller ersättningar eller bidrag. För regeringen är det vidare en central fråga med ett mer sammanhållet och ändamålsenligt system för ersättning för merkostnader för både barn och vuxna med funktionsnedsättning och för omvårdnad av barn med funktionsnedsättning. I departementspromemorian Reformerade stöd till barn och vuxna med funktionsnedsättning (Ds 2015:58) har en arbetsgrupp inom Socialdepartementet lämnat förslag för att anpassa nuvarande regelverk till mer moderna familjeförhållanden och de behov som barn med funktionsnedsättning har. Förslagen ska syfta till att förenkla och förtydliga reglerna så att de är lättare att förstå för enskilda och lättare att hantera för Försäkringskassan. Förslag och lämnade remissynpunkter bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Stockholm den 8 november 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.