Olika meritpoäng för samma ämnen

Skriftlig fråga 2009/10:773 av Malmström, Louise (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-04-29
Anmäld
2010-04-29
Besvarad
2010-05-05
Svar anmält
2010-05-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga

2009/10:773 Olika meritpoäng för samma ämnen

av Louise Malmström (s)

till utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Förra veckan fick jag ett brev från en 26-åring som gick ut gymnasiet 2002 och har arbetat sedan dess. Nu vill han söka till sin drömutbildning på högskolan. Han kämpade hårt i gymnasiet och har läst alla de kurser som ger meritpoäng för den utbildning han söker. Ändå ligger hans snittpoäng under andras med samma studiebakgrund. Hans MVG ger inte ens de meritpoäng som yngre kullars G ger, detta eftersom han gick ut gymnasiet före 2003.

Detta med olika regler beroende på vilket år man är född är bara en orättvis effekt av det faktum att meritpoäng för vissa ämnen skruvats flera steg för långt. Konsekvenserna är allvarligare än man först kan tro eftersom vi vet att otydliga och skiftande regler är ett effektivt verktyg att stänga ute studerande från familjer utan studietradition från utbildning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utbildningsministern hur han förklarar den skillnad i bedömningen av meritvärde som illustreras i exemplet och om utbildningsministern avser att vidta några åtgärder i sammanhanget.

Svar på skriftlig fråga 2009/10:773 besvarad av Statsrådet Tobias Krantz

den 5 maj

Svar på fråga

2009/10:773 Olika meritpoäng för samma ämnen

Statsrådet Tobias Krantz

Louise Malmström har frågat utbildningsministern hur han förklarar den skillnad i bedömningen av meritvärde mellan sökande till högskolan som gick ut gymnasiet före och efter 2003 samt om utbildningsministern avser att vidta några åtgärder i sammanhanget.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Bestämmelserna om meritpoäng vid tillträde till högre utbildning som trädde i kraft den 1 januari 2010 gäller urval på grundval av betyg. Innebörden av bestämmelserna är att en sökande kan tillgodoräknas upp till två och en halv meritpoäng för fördjupning i moderna språk, engelska, matematik eller vissa andra kurser som är särskilt värdefulla för den sökta utbildningen (områdeskurser). Ett betydande antal kurser från både studie- och yrkesförberedande program är områdeskurser. För att den sökande ska tillgodoräknas meritpoäng för en kurs krävs att vederbörande har lägst betyget Godkänd i kursen och att den inte krävs för behörighet till den sökta utbildningen.

Bestämmelserna gäller betyg utfärdade enligt de nuvarande kursplanerna i gymnasieskolan. Dessa infördes hösten 2000 i gymnasieskolan och den 1 juli 2001 i gymnasial vuxenutbildning vilket innebär att den första årskullen elever som fick slutbetyg enligt de nya kursplanerna slutförde gymnasieskolan 2003. Det är alltså inte, som Louise Malmström antyder, fråga om en godtyckligt satt gräns. De skillnader som finns mellan de kursplaner som gällde fram till 2000 och de kursplaner som infördes hösten samma år gör att betygen som har utfärdats enligt dessa olika kursplaner inte är helt jämförbara. Det finns också anledning att betona att redan den föregående regeringen beslutade att betyg enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 i gymnasieskolan och den 1 juli 2001 i gymnasial vuxenutbildning ska omfattas av bestämmelserna om meritpoäng. Den förra regeringen fattade beslut om bestämmelserna sommaren 2006 och den nuvarande regeringen beslutade ett antal förändringar ett år senare. Att meritpoäng i någon form skulle införas och tillämpas vid antagning till hösten 2010 har alltså varit känt sedan 2006 och sökande med betyg utfärdade enligt de kursplaner som gällde före de nuvarande har därmed haft möjlighet att vid ett antal antagningstillfällen söka till högskolan enligt de äldre bestämmelserna.

De nya bestämmelserna om urval till högskoleutbildning ska tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter utgången av maj 2010. Det är alltså först nu som det är möjligt att göra en grundlig uppföljning av de nya bestämmelsernas effekter. Regeringen kommer givetvis att noggrant analysera dessa effekter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.