Ökade sjukskrivningar
Skriftlig fråga 2015/16:591 av Margareta Cederfelt (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-01-11
- Överlämnad
- 2016-01-12
- Anmäld
- 2016-01-13
- Svarsdatum
- 2016-01-20
- Sista svarsdatum
- 2016-01-20
- Besvarad
- 2016-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Sedan 2010 ser Sverige en ökning av sjukfrånvaron. Även om ökningen sker från en låg nivå är den viktig att notera. Enligt Svenskt Näringsliv upplever vart fjärde företag ganska stora eller mycket stora problem med sjukfrånvaron. Åtta av tio företag upplever problem med många korta sjukskrivningar, och fyra av tio företag upplever problem med långa sjukskrivningsperioder.
Enligt samma undersökning arbetar ett stort antal företag aktivt för att minska de anställdas sjukskrivningar. Åtta av tio företagare anser att det förebyggande arbetet gör skillnad i positiv bemärkelse.
Alliansen införde en rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen med fasta bedömningspunkter av arbetsförmågan, stegvis nedtrappning av ersättningsnivåerna och en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.
Åtskilliga företagare är nu oroliga för att sjuktalen ska öka med den nya sjukförsäkringen. Detta är allvarligt i det fall sjukfrånvaron kommer att öka ytterligare. Till en del handlar det om företagens produktivitet, men framför allt handlar det om de anställdas hälsa.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialförsäkringsministern hur hon kommer att följa upp hur sjukfrånvaron utvecklas och vilka åtgärder hon är beredd att vidta i det fall sjuktalen fortsätter att öka.
Svar på skriftlig fråga 2015/16:591 besvarad av Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2016/00173/SF | ||
Socialdepartementet |
Socialförsäkringsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:591 av Margareta Cederfelt (M) Ökade sjukskrivningar
Margareta Cederfelt har frågat mig hur jag kommer att följa upp hur sjukfrånvaron utvecklas och vilka åtgärder jag är beredd att vidta i det fall sjuktalen fortsätter att öka.
Låt mig först säga att bryta utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron är en av regeringens mest prioriterade frågor. Utmaningen är stor och ytterst angelägen. Den stigande sjukfrånvaron är oroande.
Regeringen följer kontinuerligt upp sjukfrånvarons utveckling, såväl genom Försäkringskassans återkommande prognoser som genom specifika regeringsuppdrag. Regeringen har under hösten 2015 beslutat om ett nytt mål för att bryta uppgången av sjukfrånvaron – ett mål om att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9,0 dagar vid utgången av 2020. Från och med 2016 kommer sjukfrånvarons utveckling även att följas upp i samband med redovisningen av måluppfyllelsen.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att bryta den stigande sjukfrånvaron. Det nya målet för sjukpenningtalet är en sådan viktig åtgärd. Samtal har under våren 2015 inletts med arbetsmarknadens parter för att diskutera den stigande sjukfrånvaron och vilka åtgärder som kan vidtas för att vända utvecklingen. Regeringen har vidare beslutat om ett brett åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Åtgärdsprogrammet innehåller åtgärder för såväl Försäkringskassan som arbetsgivare och hälso- och sjukvården inom sju olika områden. Som ett led i detta åtgärdsprogram har regeringen i november gett Försäkringskassan i uppdrag att stärka sin sjukförsäkringshandläggning för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess. För detta har myndigheten fått 250 miljoner kronor årligen i resursförstärkning.
Bedömningen är att det behövs åtgärder på bred front och av olika aktörer för att sjukfrånvaron ska kunna stabiliseras. Vid stigande sjukfrånvaro anser jag det angeläget att kunna se över alla möjliga åtgärder som kan bidra till att få människor tillbaka i arbete och förhindra att nya sjukfall uppstår. Fler åtgärder kommer att vidtas under mandatperioden.
Stockholm den 20 januari 2016
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.