Ökade kunskaper om dödfödda barn

Skriftlig fråga 2017/18:271 av Annika Eclund (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-14
Överlämnad
2017-11-15
Anmäld
2017-11-16
Svarsdatum
2017-11-22
Sista svarsdatum
2017-11-22
Besvarad
2017-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Under 2016 föddes 414 dödfödda barn i Sverige. Årligen föds ca 4 döda barn per 1 000 födda. Det innebär att fler än 8 barn föds döda varje vecka. 900 föräldrar är direkt drabbade och ännu fler nära anhöriga som mister ett litet barn, familjer som möter en livslång sorg.

Trots de stora medicinska framsteg som skett inom svensk hälso- och sjukvård har antalet dödfödda barn inte minskat på 20 år. Våra grannländer Danmark, Finland och Norge liksom Nederländerna, Portugal, Japan, Polen och Tyskland har lägre dödstal per 1 000 födslar än Sverige. Det visar att fler barn troligen skulle kunna räddas även i Sverige.

Jag har i en motion till riksdagen föreslagit en nationell kartläggning som sammanställer och analyserar orsaker och händelseförlopp vid varje enskilt dödsfall under ett års tid.

Varje barn som kan räddas ska vi rädda men då behöver vi mer kunskap.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att öka kunskaperna om dödfödda barn i Sverige och för att minska dödstalen?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:271 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)

Svar på fråga 2017/18:271 av Annika Eclund (KD) Ökade kunskaper om dödfödda barn

Annika Eclund har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att öka kunskaperna om dödfödda barn i Sverige, och för att minska dödstalen.

Förlossningsvården är en prioriterad fråga för regeringen. Socialstyrelsen har redan idag ett kunskapsstöd för minskad fosterrörelse. Rekommendationerna i kunskapsstödet syftar bl.a. till att minska risken för dödfödsel genom att omgående erbjuda gravida kvinnor som upplever minskad fosterrörelse en undersökning i hälso- och sjukvården.

Med syfte att stärka förlossningsvården samt kvinnors hälsa har regeringen under 2017 avsatt 900 mnkr i olika budgetsatsningar. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 föreslagit att 2018 avsätta ytterligare 1 miljard kronor till detta ändamål. Inom ramen för satsningen har även regeringen tidigare gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsen i uppdrag att göra analyser och kunskapsöversyner på ett flertal områden som rör förlossningsvården och kvinnors hälsa.

Myndigheten för Vård- och omsorgsanalys har även fått i uppdrag att analysera och följa upp satsningen som helhet. Myndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 mars 2020.

Utöver redan nämnda satsningar föreslår regeringen från och med 2018 till 2021 en ny satsning om två miljarder kronor per år för att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Regeringen har också i tidigare budgetpropositioner avsatt medel för att bygga ut barnmorskeutbildningen.

Sammantaget bedömer jag att regeringens stora satsningar på området också ger förutsättningar för att förbättra läget på det angelägna område Annika Eclund beskriver.

Stockholm den 22 november 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.