Ökade klyftor inom vården
Skriftlig fråga 2008/09:67 av Axelsson, Lennart (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-07
- Anmäld
- 2008-10-07
- Besvarad
- 2008-10-15
- Svar anmält
- 2008-10-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2008/09:67 Ökade klyftor inom vården
av Lennart Axelsson (s)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
Socialstyrelsens senaste rapport om läget i den svenska hälso- och sjukvården vittnar om allt större klyftor bland invånarna. Har man dålig ekonomi, låg utbildning eller är invandrare är risken stor att man har sämre tillgänglighet inom vården än välavlönade personer med svensk bakgrund. Faktorer som utbildningsnivå och födelseland har betydelse för hur tillgänglig sjukvårdens olika insatser är.
I den årliga rapporten om läget i hälso- och sjukvården som presenterades för regeringen i mars konstaterar myndigheten att klyftorna i vården ökar.
Som exempel har lågutbildade och invandrare inte samma tillgång till väldokumenterade läkemedelsbehandlingar som högutbildade svenskar. Här har man bland annat tittat på personer som drabbats av hjärtinfarkt och stroke.
En annan trend är att personer med högre utbildning gör fler läkarbesök än lågutbildade, trots att det är vanligare med sjukdomar i den senare gruppen.
Enligt Socialstyrelsens rapport påträffades dessa skillnader aldrig vid motsvarande analyser på 1990-talet. Därför dras slutsatsen att jämlikheten i vårdutnyttjandet har försämrats.
Min fråga till socialministern är vilka åtgärder han tänker vidta för att komma till rätta med den här utvecklingen.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:67 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:67 Ökade klyftor inom vården
Socialminister Göran Hägglund
Lennart Axelsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med de ökade klyftorna inom vården.
Jag vill först och främst betona vikten av att alla som behöver hälso- och sjukvård, oavsett ålder, kön, socioekonomisk bakgrund och etniskt ursprung, ska kunna känna trygghet i att uppsöka vården. Målet för hälso- och sjukvården ska vara en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vidare ska vården ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet.
Frågan om utnyttjande av vården hos olika grupper i befolkningen är emellertid en fråga som på många sätt sträcker sig utanför den verksamhet som hälso- och sjukvården arbetar med. I praktiken är det ofta inte enbart vårdbehovet som styr vårdutnyttjandet. Även andra faktorer såsom ekonomi, utbildningsnivå, kunskaper och förväntningar på hälso- och sjukvården kan påverka benägenheten att söka vård. Dessa faktorer handlar om hur samhället fungerar i ett större perspektiv, vilka attityder som råder och vilka förväntningar som finns på det offentliga.
Invånarnas förtroende för det offentliga samt deras delaktighet i samhället har därmed stor betydelse för i vilken grad de utnyttjar vården.
En av hälso- och sjukvårdens viktigaste uppgifter är att garantera att personer som behöver vård lätt kan nå denna och att det finns god information om vad vården kan erbjuda och om vårdens tillgänglighet och kvalitet. Varje enskild person ska vid behov få individanpassad information om det egna hälsotillståndet och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns. Att medborgarna bemöts på ett bra och respektfullt sätt är också viktigt för att de ska känna ett fortsatt förtroende för vården.
Socialstyrelsen konstaterar i årets lägesrapport för hälso- och sjukvården att det redan vid 1993 till 1994 framträdde ett mönster av ojämlikhet, främst med avseende på utbildning. I förhållande till sitt vårdbehov utnyttjade lågutbildade den öppna sjukvården i mindre utsträckning än de med högre utbildning. Även glesbygdsbor besökte läkare i mindre utsträckning än stadsbor under dessa år.
Regeringen har initierat ett omfattande förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården som ska stärka patientens ställning och skapa nya möjligheter att mäta vårdens kvalitet och effektivitet genom öppna jämförelser. Ny lagstiftning, ökade investeringar i kvalitetsregister, det fria vårdvalet samt nationella och regionala IT-stöd är exempel på insatser som förbättrar förutsättningarna för en stärkt uppföljning av såväl vårdkvalitet som väntetider. Utöver de här insatserna har regeringen dessutom gjort en särskild satsning om 1 miljard kronor per år från och med 2010 med syfte att åstadkomma bestående förbättringar av tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Regeringens satsningar ger goda förutsättningar för att nå målet om en behovsanpassad, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.