Nyindustrialiseringsstrategins genomförande

Skriftlig fråga 2016/17:1689 av Laila Naraghi (S)

Laila Naraghi (S)

till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

 

Sveriges välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som gång på gång klarat av att förnya och ställa om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändrats. Den svenska industrin – dess företag och anställda – är avgörande för Sverige.

Under flera år behandlades svensk industri som en historisk kvarleva på väg bort. Före detta statsminister Reinfeldt (M) sa 2013 på toppmötet World Economic Forum i Davos We used to have people in the industry, but they are basically gone (Vi brukade ha människor i industrin, men de har i princip försvunnit) – detta trots att långt mer än 500 000 svenskar då arbetade i tillverkningsindustrin.

Denna inställning från regeringen Reinfeldt slog hårt mot landet och vår industri. Den politiska kursändring som skedde efter valet 2014 och som genomfördes med statsminister Löfven (S) i spetsen var därför efterlängtad och välbehövlig. Regeringens nyindustrialiseringsstrategi som presenterades i januari 2016 är viktig i vårt arbete för att fortsätta vara en världsledande industri- och välfärdsnation.

I regeringens nyindustrialiseringsstrategi pekas kunskapslyft inom industrin ut som ett prioriterat område samt att kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling. Inom detta fokusområde anges att genomförandet av detta därför måste inriktas mot att förbättra matchningen mellan industrins arbetskraftsbehov och utbildningssystemet på alla utbildningsnivåer.

I Kalmar län finns flera för Sverige viktiga industrier, till exempel Scania Oskarshamn och Södra Cell Mönsterås, som satsar och behöver rekrytera ny personal. Flera företag är tillsammans med utbildningsanordnare involverade i YH-utbildningar, som står för en betydande del av företagens rekrytering. Det är viktigt för företagen, för de många personer som får jobb och för hela bygden.

Därför var beslutet från Myndigheten för yrkeshögskolan om årets utbildningar ett hårt slag: endast 1 av 22 ansökta utbildningar beviljades (motsvarande 4,5 procent av de sökta utbildningarna, att jämföra med den totala andelen beviljade i riket som uppgår till 26,8 procent). Beskedet från myndigheten innebär försvårad rekrytering och ett försämrat kompetensförsörjningssystem, inte minst inom industrin, vilket försvårar matchningen på arbetsmarknaden.

Utbildningen Drifttekniker, kraft- och processindustrin beviljades inte medel med motiveringen att utbildningen inte prioriteras på grund av konkurrens om statsbidrag eller särskilda medel, samt att myndigheten har ett uppdrag att ta hänsyn till i vilken grad utbildningen svarar mot arbetsmarknadens behov. Myndigheten har då kommit till slutsatsen att utbildningen inte i lika hög grad som andra utbildningar motsvarar arbetsmarknadens behov. Den industri som finns i Kalmar län och som är starkt engagerad för utbildningen delar givetvis inte myndighetens bedömning.

Mot denna bakgrund vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringens nyindustrialiseringsstrategi ska implementeras, inklusive dess delar om att kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling?

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2017-06-27 Överlämnad: 2017-06-28 Besvarad: 2017-07-12 Sista svarsdatum: 2017-07-12 Anmäld: 2017-08-31

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Svar på skriftlig fråga