nya fenomen på arbetsmarknaden
Skriftlig fråga 2003/04:320 av Löfstrand, Johan (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-11-21
- Anmäld
- 2003-11-21
- Besvarad
- 2003-11-26
- Svar anmält
- 2003-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 november
Fråga 2003/04:320
av Johan Löfstrand (s) till statsrådet Hans Karlsson om nya fenomen på arbetsmarknadenDiskussionen om svartarbete har återigen blivit aktuell. Den har dock fått en liten annan vinkel än tidigare då ett helt nytt fenomen har blivit allt vanligare inom vissa branscher på arbetsmarknaden. Detta nya fenomen är att utländska medborgare lockas hit av oseriösa bemanningsföretag. De uppger sig för att vara egna företagare och kan ofta uppvisa F-skattesedel. De har då kommit till landet legalt men i och med att de inte är anställda utan företagare så kan de dumpa lönerna och på så sätt sätta arbetsmarknadens regler ut spel.
Detta har i dag blivit ett stort problem som både skapar minskade skatteintäkter men som framför allt medför oerhört stora problem på arbetsmarknaden. Min åsikt är att problemet inte ligger i att människor kommer hit och jobbar utan snarare bottnar i att vissa arbetsgivare inte följer arbetsmiljölagarna och kollektivavtalen. Om inga åtgärder vidtas snarast så kan arbetsmarknaden och den svenska skattemoralen snart vara hotad. Detta leder också till en snedvridning på marknaden som i förlängningen kommer att leda till att de seriösa aktörerna slås ut.
Problemet kommer också att bli än mer aktuellt i och med utvidgningen av EU som äger rum 1 maj nästa år. I och med utvidgningen så kommer också rörligheten för företag och människor att öka. Detta riskerar leda till att det blir ännu svårare att få kontroll på den uppkomna situationen.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att få bukt med det ovan beskrivna problemet och de förändringar som sker 1 maj 2004?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:320 besvarad av
den 26 november
Svar på fråga 2003/04:320 om nya fenomen på arbetsmarknaden
Statsrådet Hans Karlsson
Johan Löfstrand har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att få bukt med de problem som han anser hänger samman med att utländska medborgare, som lockas till Sverige av oseriösa bemanningsföretag, uppger sig vara egna företagare med F-skattsedel, med risk för lönedumpning och att arbetsmarknadens regler sätts ur spel. Frågan ställs särskilt mot bakgrund av den förestående utvidgningen av Europeiska unionen.
Jag delar Johan Löfstrands uppfattning att problemet inte är att människor kommer till Sverige för att arbeta. Problemet är i stället att gällande lagar och kollektivavtal riskerar att sättas åt sidan.
Avgörande för om de arbetsrättsliga skyddsreglerna kan tillämpas är om det är arbetstagare eller egenföretagare som utför arbetet. Det finns dock inte ett enhetligt arbetstagarbegrepp som gäller både på arbetsrättens och på skatterättens område. En person som enligt skatterätten betraktas som näringsidkare kan enligt arbetsrätten anses som arbetstagare. Vem som i arbetsrättsligt hänseende är att anse som arbetstagare är inte reglerat i lag. Begreppet har i stället utvecklats i rättspraxis. På arbetsrättens område görs en helhetsbedömning av alla omständigheter av betydelse i det enskilda fallet. Att den arbetspresterande parten i till exempel ett entreprenadavtal betecknas som egenföretagare utesluter inte att denne vid en prövning kan anses som arbetstagare. Om mottagaren av en ersättning för arbete har en F-skattsedel befrias den som utger ersättningen från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. Detta kan vid helhetsbedömningen vara en faktor som talar för att mottagaren är att betrakta som egenföretagare. Innehavet av en F-skattsedel är dock inte i sig tillräckligt för att mottagaren ska betraktas som egenföretagare i arbetsrättsligt hänseende.
För det fall att man finner att det inte rör sig om arbetstagare utan om egenföretagare kan de arbetsrättsliga skyddsreglerna inte tillämpas på dem. I det fallet råder avtalsfrihet mellan parterna. Det finns ingen anledning att här göra en annan bedömning enbart för att det rör sig om utländska företagare. Om man vid prövningen däremot kommer fram till att det rör sig om arbetstagare är huvudregeln att svensk arbetsrätt ska tillämpas. Beträffande frågan om lön, som Johan Löfstrand särskilt nämner, innehåller inte svensk lag några regler om minimilön. I stället regleras löner huvudsakligen genom kollektivavtal mellan arbetsgivare och facklig organisation. Om en facklig organisation skulle anse att det föreligger ett missförhållande ger dock lagen facket möjligheter att agera. Facket kan således till exempel försöka få fram ett kollektivavtal med arbetsgivaren, ytterst genom stridsåtgärder i enlighet med arbetsrättsliga regler. Rör det sig om arbetstagare ska således arbetsrätts- och arbetsmiljölagstiftning tillämpas på samma sätt för utländska arbetstagare som för arbetstagare bosatta i Sverige. Genom den verksamhet som bedrivs av berörda organisationer och statliga myndigheter finns ett väl etablerat system för att tillse att så sker och att förhindra försök till kringgående av lagstiftning på området.
Avseende F-skattsedlar är det klart att reglerna om när sådana ska beviljas respektive återkallas måste utformas så att intresset av flexibilitet och enkla regler för företagare balanseras med behovet av kontroll och rutiner som säkerställer att F-skattsedlar endast innehas av företagare. Betydande utredningar görs för att söka tillse att endast seriösa företagare tilldelas F-skattsedel och skattemyndigheten arbetar genom efterkontroller för att endast de som aktivt bedriver näringsverksamhet i Sverige ska inneha F-skattsedel. Riksskatteverket har arbetat kontinuerligt med att främja en likformig hantering av arbetet med tilldelning av F-skatt. Förutsättningarna för detta kommer att ytterligare förbättras då skattemyndigheterna och Riksskatteverket slås samman till en myndighet, Skatteverket, den 1 januari 2004.
De problem som berörs i frågan är aktuella redan i dag. Huruvida denna problematik också kan komma att intensifieras med anledning av utvidgningen av Europeiska unionen och vad som i så fall kan göras åt detta är frågor som nu analyseras och diskuteras i olika sammanhang inom Regeringskansliet och i samråd med berörda myndigheter och med arbetsmarknadsparter i samband med diskussionerna om övriga eventuella problem som kan uppstå med anledning av utvidgningen. Detta är ett komplext arbete som spänner över många departement och myndigheter. Jag varken kan eller vill föregripa detta arbete. Jag kommer dock att också fortsatt följa utvecklingen på området noggrant.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.