Nya angrepp på demokratin i Turkiet

Skriftlig fråga 2018/19:906 av Amineh Kakabaveh (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-08-20
Överlämnad
2019-08-20
Anmäld
2019-08-29
Svarsdatum
2019-09-03
Sista svarsdatum
2019-09-03
Besvarad
2019-09-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

I dag har den turkiska säkerhetspolisen gjort en omfattande säkerhetsoperation mot demokratiskt valda kurdiska borgmästare tillhörande HDP-partiet i Turkiet. Över 60 folkvalda kommunfullmäktigeledamöter har arresterats av de turkiska säkerhetsstyrkorna i städerna, Diyarbakır, Mardin och Van.

Det är inte första gången detta händer under Erdoğanregimen i Turkiet. Flera av HDP-partiets borgmästare och fullmäktigeledamöter valdes med betydande majoritet av rösterna i de lokala valen i juni i år.

HDP:s före detta ledare Selahattin Demirtaş, Figen Yüksekdağ och andra framträdande medlemmar i hans parti sitter sedan länge inlåsta i ett säkerhetsfängelse utan dom eller rannsakan och på uppenbart falska anklagelser. Den nu genomförda razzian är ännu ett angrepp från Erdoğanregimens sida mot medborgarnas demokratiska och mänskliga rättigheter, vilket ännu tydligare än tidigare avslöjar president Erdoğans ambitioner att bli landets diktator.

Sverige måste fördöma och kräva omedelbar frigivning av samtliga folkvalda politiker och andra politiska fångar. Under Erdoğans styre har turkiska demokratiskt valda samt andra oppositionella och Erdoğankritiker arresterats och sitter i många år i fängelse. HDP:s tidigare riksdagsledamöter och ledare, de två före detta ordförandena i partiet, Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ, sitter tillsammans med många före detta parlamentsledamöter fortfarande i fängelse

Alla som respekterar demokratins grundregler bör agera och fördöma den turkiska statens rasistiska gärningar mot kurdiska folkvalda politiker.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Kommer Sverige som enskilt land och inom EU att kraftfullt fördöma den turkiska regeringens och myndigheternas angrepp på medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter och kräva omedelbar frigivning av fängslade HDP-ledare och -medlemmar

Svar på skriftlig fråga 2018/19:906 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)



Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:899 av Anders Österberg (S) Avsättningen av borgmästare i Turkiet samt fråga 2018/19:906 av Amineh Kakabaveh (V) Nya angrepp på demokratin i Turkiet

Anders Österberg har frågat mig vad regeringen kan göra för att den turkiska staten ska respektera mänskliga rättigheter och frige de politiska fångarna. Amineh Kakabaveh har frågat mig om Sverige som enskilt land och inom EU kommer att kraftfullt fördöma den turkiska regeringens och myndigheternas angrepp på medborgarnas demokratiska fri- och rättigheter och kräva omedelbar frigivning av fängslade HDP-ledare och -medlemmar. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.

Regeringen ser med djup oro på situationen i Turkiet. Utvecklingen är oacceptabel. Fri opposition är en förutsättning för ett pluralistiskt demokratiskt samhälle. Folkvalda parlamentariker måste tillåtas verka i enlighet med sitt demokratiska mandat, något vi framfört till turkiska företrädare i Stockholm och i Ankara. Regeringen publicerar regelbundet landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den senaste rapporten om Turkiet publicerades i februari i år och avhandlar situationen för oppositionspolitiker, däribland HDP:s företrädare.

Sverige är pådrivande när det gäller att uppmärksamma Turkiets kränkningar av de mänskliga rättigheterna i de internationella fora som vi anser mest lämpliga för dessa diskussioner och där resultat kan uppnås.

Inom EU har Sverige regelbundet uppmärksammat situationen för oppositionspolitiker, journalister, akademiker, civilsamhällesaktörer. Även situationen för fackligt aktiva är oroande.

I samband med årets lokalval betonade Sverige och EU att säkerställandet av fria, rättvisa och transparenta valprocesser är grundläggande för demokratin och för relationen mellan Turkiet och EU. Sverige uttryckte också i EU oro över Högsta valrådets beslut att genomföra borgmästarvalet i Istanbul igen samt att olämpligförklara folkvalda kandidater i sydöstra Turkiet.

För de svenska utlandsmyndigheterna i Turkiet är bevakandet av rättegångar, till exempel mot fängslade oppositionella och folkvalda parlamentariker, en viktig del av det diplomatiska uppdraget. Det gäller exempelvis rättegångar som ägt rum mot de båda ledarna för oppositionspartiet HDP, Figen Yüksekdağ och Selahattin Demirtaş. Sverige verkar även för att andra länder ska bevaka rättegångar för att visa solidaritet och uppmärksamma de här fallen. Vi kräver deras frigivning och har framfört det kravet i flera olika sammanhang.

Stockholm den 29 augusti 2019

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.