Ny industrikris

Skriftlig fråga 2012/13:26 av From, Isak (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-10-05
Besvarad
2012-10-10
Svar anmält
2012-10-15
Anmäld
2012-10-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 oktober

Fråga

2012/13:26 Ny industrikris

av Isak From (S)

till näringsminister Annie Lööf (C)

Umeå, Säffle, Södertälje och Hallstavik är orter där varslen ökar och läggs på hög. Varslen ökar runt om i landet, och tusentals industriarbetare runt om i landet förlorar av olika anledningar jobbet. Efterfrågan på arbetskraft dämpas, och antalet nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen sjunker stadigt.

Ett annat tecken på att arbetsmarknaden försvagas är att antalet varsel om uppsägningar ökar. Sedan april ligger antalet varsel kring 5 000 per månad, vilket är nästan ett par tusen mer än tidigare. Under årets första halvår har sammanlagt 24 000 personer varslats om uppsägning, vilket är 9 000 fler än motsvarande period förra året. Orderingångarna i tillverkningsindustrin har den senaste tiden mattats något till följd av att en del kunder väljer att avvakta med att beställa nya produkter på grund av osäkerhet med anledning av den globala finansoron.

Signaler kommer även från pappers-, stål- och metallindustrierna, inklusive gruvnäringen, om osäkerhet inför framtiden. LKAB rapporterar stora metallprisfall och ökad turbulens i omvärlden. Holmen och Outokumpu är andra stora företag som planerar att skära ned personalstyrkan i Sverige. Mycket viktiga jobb försvinner i bygder som redan är kraftigt drabbade av arbetslöshet. Det som sker nu med nya varsel inom industrin liknar början på finanskrisen 2008, som blev en industrikris med hög arbetslöshet. Men till skillnad från 2008 upplever arbetsmarknaden parallellt med stora neddragningar stor kompetensbrist inom många olika yrken, till stor del beroende på att regeringen monterat ned arbetsmarknadspolitiken.

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att möta en ny industrikris utan att det blir ökad arbetslöshet som följd?

Svar på skriftlig fråga 2012/13:26 besvarad av Näringsminister Annie Lööf

den 10 oktober

Svar på fråga

2012/13:26 Ny industrikris

Näringsminister Annie Lööf

Isak From har med anledning av varsel i Umeå, Säffle, Södertälje och Hallstavik frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att möta en ny industrikris utan att det blir ökad arbetslöshet som följd.

Låt mig först understryka att jag känner starkt med alla dem som drabbas av besked om varsel, oavsett var i vårt land detta sker. Förhoppningsvis leder inte alla varsel till uppsägningar.

Det är viktigt att politiken kan hantera såväl upp- och nedgångar i konjunkturer som den strukturomvandling som också kontinuerligt sker i samhället. Vardagen för människor och företag förändras snabbt och nu ser vi hur inbromsningen i vår omvärld påverkar svensk ekonomi.

För att den svenska ekonomin även fortsättningsvis ska ha goda förutsättningar att möta utmaningar till följd av en globaliserad ekonomi, satsar regeringen på reformer för att Sverige ska ha välutbildad arbetskraft, för att forskning och innovationer gynnas samt för fungerande transporter. Vi satsar också på reformer för att öka möjligheterna att driva företag och stärka svensk konkurrenskraft, bland annat genom att föreslå en sänkning av bolagsskatten.

Samtidigt är det viktigt att de människor som eventuellt förlorar jobbet inte fastnar i långvarig arbetslöshet och då behövs en fungerande matchningspolitik och en fungerande kompetenspolitik.

För att möta den svaga konjunkturen föreslås en tillfällig ökning av antalet utbildningsplatser inom bland annat yrkesvux, lärlingsvux och yrkeshögskolan. Detta kompletteras med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, till exempel förstärkning av nystartsjobben, ökat förmedlarstöd och studiemotiverande insatser. Totalt satsar regeringen 8,1 miljarder kronor 2013–2016 i detta paket.

En viktig åtgärd är att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. Här kan bland annat nämnas regeringens satsningar på generella kvalitetshöjande åtgärder inom den gymnasiala yrkesutbildningen, men också olika satsningar som specifikt riktar sig mot lärlingsutbildning.

Regeringen bedriver även ett aktivt arbete för att säkra kompetensförsörjningen i alla delar av landet. Ett led i detta är etableringen av regionala kompetensplattformar för utbildningsplanering och matchning på kort och lång sikt. Här spelar samverkan med näringsliv, högskolor och olika offentliga aktörer en viktig roll. Regeringen avser även att förstärka och vidareutveckla de regionala kompetensplattformarna som viktiga verktyg för arbetet med kompetensförsörjningen i hela landet.

Min övertygelse är att långsiktig hållbar tillväxt byggs underifrån. Den regionala tillväxtpolitiken tillhandahåller en rad verktyg så att man lokalt och regionalt kan utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och prioriteringar anpassade till gällande konjunkturläge. Därför ligger också huvudansvaret för de regionala tillväxtresurserna hos regionerna.

Detta är det bästa sättet att främja omställningen i varseldrabbade län och för att stärka tillväxten även i andra delar av landet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.