Nordisk språkförståelse

den 1 mars

Svar på fråga 2005/06:1062 om nordisk språkförståelse

Statsrådet Ibrahim Baylan

Lars Wegendal har frågat utbildningsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att stärka den nordiska språkförståelsen bland svenska ungdomar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Nordiska språkrådet har på uppdrag av Nordiska kulturfonden utrett språkförståelsen i Norden i dag som ett led i projektet Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering (INS). INS-projektet har haft flera syften, bland annat att mäta den faktiska grannspråksförståelsen bland människor i Skandinavien, att mäta språkförståelsen bland dem som har ett av de tre stora skandinaviska språken som andraspråk och att undersöka vilken roll kontakten med andra nordiska länder eller språk spelar för språkförståelsen.

Undersökningen visar att norrmän är klart bättre än svenskar och danskar på grannspråksförståelse. Danskarna är något bättre på grannspråksförståelse än svenskar. Färingarna är klart bäst på danska och norska och näst bäst på svenska i hela Norden.

Resultaten visar också att svenska elever inte tycks få tillräckligt mycket undervisning i de övriga nordiska språken, vilket naturligtvis är bekymmersamt. Det är självklart viktigt att barn och ungdomar i Sverige i skolan får kunskaper om de övriga nordiska länderna och de övriga nordiska språken. Sådana kunskapsmål ingår i kursplanerna för bland annat svenska, geografi, historia och samhällskunskap. I ämnet svenska finns således mål om nordisk språkförståelse både för grundskolan och för gymnasieskolan. Ett av målen att sträva mot i gymnasieskolans kärnämne är att eleven ska uppöva sin förmåga att förstå talad och skriven norska och danska och få kännedom om litteratur, språk och språksituation i hela Norden inklusive minoritetsspråken i Sverige. Undervisningen ska planeras utifrån målen att sträva mot. Skillnader i språken kan och bör därför tas upp i undervisningen. Även i de nationella proven i svenska ingår texter på grannspråken. Således är kursplanerna så uppbyggda att alla elever ska få grannspråksundervisning.

Jag anser att det vore önskvärt om vi obehindrat kunde kommunicera med varandra på våra egna språk i Norden i stället för att använda engelska. För att ungdomar ska bli intresserade av att lära sig svenska, danska eller norska förutsätts att de upplever sig ingå i en nordisk gemenskap. Om inte grannspråkskunskaperna riktigt räcker till för att kunna delta i utbyten eller andra kontakter kan det vara nödvändigt att kommunicera på engelska för att åstadkomma detta. Inget land får uteslutas från den nordiska gemenskapen på grund av det faktum att våra språk skiljer sig åt. Förutsättningarna för förståelse varierar beroende på språklig bakgrund, språkens släktskap och kulturhistoria. Vi måste därför ha olika lösningar för att öka möjligheterna till kommunikation och gemenskap mellan våra länder i Norden.

Ett förslag till deklaration om nordisk språkpolitik har tagits fram av Nordiska ministerrådet. Jag ser fram emot att diskutera frågan med mina nordiska ministerkolleger.