den 1
mars
Svar
på fråga 2005/06:1062 om nordisk språkförståelse
Statsrådet
Ibrahim Baylan
Lars Wegendal har frågat utbildningsministern vilka
åtgärder han avser att vidta för att stärka den nordiska språkförståelsen bland
svenska ungdomar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska
svara på frågan.
Nordiska
språkrådet har på uppdrag av Nordiska kulturfonden utrett språkförståelsen i
Norden i dag som ett led i projektet Internordisk språkförståelse i en tid med
ökad internationalisering (INS). INS-projektet har haft flera syften, bland
annat att mäta den faktiska grannspråksförståelsen bland människor i
Skandinavien, att mäta språkförståelsen bland dem som har ett av de tre stora
skandinaviska språken som andraspråk och att undersöka vilken roll kontakten
med andra nordiska länder eller språk spelar för språkförståelsen.
Undersökningen
visar att norrmän är klart bättre än svenskar och danskar på
grannspråksförståelse. Danskarna är något bättre på grannspråksförståelse än
svenskar. Färingarna är klart bäst på danska och norska och näst bäst på
svenska i hela Norden.
Resultaten
visar också att svenska elever inte tycks få tillräckligt mycket undervisning i
de övriga nordiska språken, vilket naturligtvis är bekymmersamt. Det är
självklart viktigt att barn och ungdomar i Sverige i skolan får kunskaper om de
övriga nordiska länderna och de övriga nordiska språken. Sådana kunskapsmål
ingår i kursplanerna för bland annat svenska, geografi, historia och
samhällskunskap. I ämnet svenska finns således mål om nordisk språkförståelse
både för grundskolan och för gymnasieskolan. Ett av målen att sträva mot i
gymnasieskolans kärnämne är att eleven ska uppöva sin förmåga att förstå talad
och skriven norska och danska och få kännedom om litteratur, språk och
språksituation i hela Norden inklusive minoritetsspråken i Sverige.
Undervisningen ska planeras utifrån målen att sträva mot. Skillnader i språken
kan och bör därför tas upp i undervisningen. Även i de nationella proven i
svenska ingår texter på grannspråken. Således är kursplanerna så uppbyggda att
alla elever ska få grannspråksundervisning.
Jag
anser att det vore önskvärt om vi obehindrat kunde kommunicera med varandra på
våra egna språk i Norden i stället för att använda engelska. För att ungdomar
ska bli intresserade av att lära sig svenska, danska eller norska förutsätts
att de upplever sig ingå i en nordisk gemenskap. Om inte grannspråkskunskaperna
riktigt räcker till för att kunna delta i utbyten eller andra kontakter kan det
vara nödvändigt att kommunicera på engelska för att åstadkomma detta. Inget
land får uteslutas från den nordiska gemenskapen på grund av det faktum att
våra språk skiljer sig åt. Förutsättningarna för förståelse varierar beroende
på språklig bakgrund, språkens släktskap och kulturhistoria. Vi måste därför ha
olika lösningar för att öka möjligheterna till kommunikation och gemenskap
mellan våra länder i Norden.
Ett
förslag till deklaration om nordisk språkpolitik har tagits fram av Nordiska
ministerrådet. Jag ser fram emot att diskutera frågan med mina nordiska
ministerkolleger.