Nedrustningsinitiativ från EU

Skriftlig fråga 2008/09:1016 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-06-11
Anmäld
2009-06-11
Besvarad
2009-06-17
Svar anmält
2009-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 juni

Fråga

2008/09:1016 Nedrustningsinitiativ från EU

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Många har lyft fram EU:s roll som fredsprojekt och någon form av nedrustningsinitiativ under det svenska ordförandeskapet borde tas. I detta bör givetvis ingå att EU:s medlemsstater, i synnerhet Storbritannien och Frankrike, föregår med gott exempel. Ett EU-initiativ för nedrustning kunde till exempel göras i samverkan med staterna i Latinamerika.

För samtidigt som världen talar om fred och handel så rustas det för krig och förödelse. Världens militärutgifter var rekordhöga förra året, enligt Stockholms internationella fredsinstitut, Sipri. USA har den högsta militärbudgeten följt av Kina, Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Totalt spenderades 1 464 miljarder dollar, motsvarande ca 11 000 miljarder kronor, på militära medel under 2008. Det är en ökning med 4 procent jämfört med 2007, och en ökning med 45 procent jämfört med 1999.

Avser utrikesministern att verka för EU-initiativ för nedrustning under det svenska ordförandeskapet?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1016 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 17 juni

Svar på fråga

2008/09:1016 Nedrustningsinitiativ från EU

Utrikesminister Carl Bildt

Ameer Sachet har frågat mig om jag avser att verka för EU-initiativ inom nedrustningsområdet under Sveriges EU-ordförandeskap.

EU arbetar redan i dag med att implementera och följa upp ett antal initiativ på nedrustningsområdet. I egenskap av EU-ordförande kommer Sverige att på olika vis verka för att frågorna förs vidare. Låt mig lyfta fram några exempel på frågor som kommer att bli aktuella under det kommande halvåret:

Mycket glädjande antog Nedrustningskonferensen i Genève den 29 maj ett arbetsprogram efter tolv år av motsättningar. Bland annat innebär det nya möjligheter att inleda förhandlingar om ett avtal om förbud mot produktion av klyvbart material för vapenändamål (FMCT – Fissile Material Cut-off Treaty). Detta är en prioriterad fråga för Sverige och EU. Sverige kommer att arbeta för att det momentum som skapats tillvaratas under konferensens fortsatta arbete.

EU arbetar för en global minskning av antalet kärnvapen i enlighet med artikel VI i icke-spridningsfördraget (NPT). Ansträngningarna att förmå Ryssland och USA att fortsätta att minska sina nukleära arsenaler är viktiga inte minst på grund av deras åtaganden inom ramen för det samlade arbetet för att förhindra ytterligare spridning av kärnvapen. EU stöder även att taktiska kärnvapen inkluderas i nedrustningsprocesser. Därutöver uppmanar EU till konsultationer om inrättandet av ett globalt fördrag som förbjuder markrobotar med kort- och medellång räckvidd.

EU stöder det nedrustningsarbete som bedrivs inom ramen för konventionen om förbud mot kemiska vapen. EU verkar också för att alla stater ska ansluta sig till konventionen om förbud mot biologiska vapen.

Ett annat område som EU fäster stor vikt vid rör de humanitära konsekvenserna av klusterammunition som orsakar oacceptabla skador för civila. Majoriteten av EU:s medlemsstater, däribland Sverige, skrev i december 2008 i Oslo under konventionen om klusterammunition. EU understöder också arbetet i Genève inom ramen för konventionen om konventionella vapen (CCW), där länderna med störst arsenaler deltar, för att få till stånd ett protokoll om klusterammunition.

EU verkar för bredast möjliga anslutning till den så kallade Ottawakonventionen, att konventionens åtaganden om förstöring av kvarvarande lager av antipersonella minor och om minröjning efterlevs och att fortsatt bistånd ges till minoffer. Under det svenska EU-ordförandeskapet går konventionens andra översynskonferens av stapeln.

Vidare driver EU aktivt en process som syftar till ett legalt bindande globalt avtal om handeln med konventionella vapen, så kallat Arms Trade Treaty (ATT). En arbetsgrupp inom FN behandlar för närvarande frågan. Ett sådant avtal skulle avse att säkra att alla anslutna stater har ett tillfredsställande exportkontrollsystem.

Enligt ett EU-beslut i december 2008 ska alla avtal som EU ingår med tredjeland innehålla en klausul om små och lätta vapen, det vill säga en bestämmelse som ålägger avtalsparterna att följa existerande internationella överenskommelser för att motverka en överdriven anhopning av små och lätta vapen och olaglig handel med sådana vapen.

Som EU-ordförande kommer Sverige att följa upp dessa olika frågor inom nedrustningsområdet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.