Nätläkare
Skriftlig fråga 2018/19:346 av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-04
- Överlämnad
- 2019-03-04
- Anmäld
- 2019-03-05
- Svarsdatum
- 2019-03-13
- Sista svarsdatum
- 2019-03-13
- Besvarad
- 2019-03-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Vi ser redan att digitaliseringen har satt sina avtryck i hur medborgare väljer att söka vård. Genom så kallade nätläkare, eller digitala vårdcentraler, kan den som är sjuk snabbt kontakta en läkare och få hjälp med enklare besvär via videosamtal, chatt eller telefon.
Utvecklingen med digitalisering betyder nya möjligheter och nya sätt att se på saker, både för patienten i fråga och för vården i stort. Det kan bidra till att öka tillgängligheten, minska väntetiderna och även minska frånvaro från patientens primära sysselsättning. När det gäller digitalisering av vård vet vi samtidigt att det finns saker avseende ersättningssystem och dylikt som kan förbättras och problem som måste lösas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
På vilket sätt ser ministern att den digitala vården bör utvecklas?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:346 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/
01062/FS
S2019/01065/FS
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:343 Tillgänglighet och digital vård och fråga 2018/19:346 Nätläkare, båda av Camilla Waltersson Grönvall (M)
Camilla Waltersson Grönvall har ställt två frågor till mig angående digital vård. Den första frågan gäller vad jag gör för att säkerställa att den digitala offentliga vården och den privata digitala vården spelar efter samma regler samt att tillgänglighet finns i hela landet och kommer alla patienter till del. Den andra frågan gäller på vilket sätt jag ser att den digitala vården bör utvecklas.
Det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvården ligger på landsting och kommuner. Verksamheterna styrs av ramlagar som ger stora möjligheter att planera arbetet med utgångspunkt i det vårdbehov som finns hos befolkningen regionalt och lokalt.
Utvecklingen av digitala vårdtjänster har gått snabbt under de senaste åren, dels i landstingens egen regi, dels på den privata marknaden. Socialstyrelsen gjorde under 2018 en kartläggning på området och konstaterade också bl.a. att det i dag pågår ett aktivt utvecklingsarbete inom alla landsting samt gemensamt via Inera, som är ett bolag som ägs av Sveriges Kommuner och Landsting samt landstingen och kommunerna. Socialstyrelsen framhöll vidare i kartläggningen att de som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet via digitala vårdtjänster ska, oberoende av om de är offentliga eller privata, uppfylla samma lagstadgade krav och mål.
Jag ser att det i dag finns goda förutsättningar för landstingen och kommunerna att utifrån det egna befolkningsbehovet använda de möjligheter som digitaliseringen ger inom hälso- och sjukvården inom ramen för befintlig lagstiftning. Digitala stöd och god informationsförsörjning är möjliga verktyg som kan användas för att uppnå de mål för verksamheterna som ställs upp i bl.a. lagstiftningen. Exempelvis kan en tillgänglig och nära vård innebära geografisk närhet men närheten kan också åstadkommas med hjälp av digitala lösningar. Universellt utformade digitala lösningar ökar också tillgängligheten för t.ex. personer med funktionsnedsättningar. De exakta formerna för när och hur digitala lösningar ska användas bör i första hand ligga på verksamheterna att avgöra.
Frågor om nätdoktorer behandlas också för närvarande av utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) och Inspektionen för vård och omsorg har annonserat en nationell tillsyn med start 2019 där man ska granska aktörer och vårdgivare som bedriver digitala vårdtjänster.
Jag avser att noga följa utvecklingen på området för att se om särskilda insatser är nödvändiga framöver.
Stockholm den 13 mars 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.