nationellt kommunikationssystem

Skriftlig fråga 2002/03:923 av Gunnarsson, Rolf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-05-13
Anmäld
2003-05-13
Besvarad
2003-05-21
Svar anmält
2003-05-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 maj

Fråga 2002/03:923

av Rolf Gunnarsson (m) till statsrådet Ulrica Messing om nationellt kommunikationssystem

Efter "sju sorger och åtta bedrövelser" har frågan om ett nationellt kommunikationssystem @ för bland annat räddningstjänsten och polisen @ närmat sig en lösning. Förslag finns att anskaffa en kommunikationslösning för en kostnad av 2,3 miljarder kronor.

Nu visar det sig att stora delar av fjällvärlden inte skulle komma att täckas av en sådan lösning @ detta måste ses som mycket otillfredsställande. Om vi tar fjällvärlden i Dalarna, med fjällen i Sälenområdet och Idreområdet som exempel, så vistas ju många människor där under högsäsong. Det handlar om hundratusentals människor och således lika många människor som många av landets kommuner. Att då lämna dessa delar utanför en nationell lösning kan inte ses som tillfredsställande ur räddningssynpunkt.

Avser statsrådet att vidta åtgärder så att hela Sverige finns med i en kommunikationslösning?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:923 besvarad av

den 21 maj

Svar på fråga 2002/03:923 om nationellt kommunikationssystem

Statsrådet Ulrica Messing

Rolf Gunnarsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder så att hela fjällvärlden kan involveras i ett nytt nationellt kommunikationssystem för skydd och säkerhet.

En särskild kommitté under arbetsnamnet RAKEL har på regeringens uppdrag utrett möjligheten att upprätta ett gemensamt radiokommunikationsnät för skydd och säkerhet. Kommittén lämnade i januari 2003 sitt betänkande Trygga medborgare @ säker kommunikation (SOU 2003:10).

Kommittén föreslår bland annat att en utbyggnad av ett gemensamt radiokommunikationssystem bör påbörjas med skyndsamhet och genomföras under perioden 2004@2009. Staten föreslås äga det gemensamma systemet, men belastningen på statsbudgeten bör begränsas. Kostnaderna för infrastrukturen beräknas till ca 2,3 miljarder kronor och driftkostnaderna till ca 500 miljoner kronor per år. Kostnadsberäkningarna baseras på en ekonomisk utbyggnadsplan där två tredjedelar av Sveriges befolkning täcks in före år 2007 och att delar av fjällvärlden undantas.

Fjällvärlden definieras enligt RAKEL som det område där räddningstjänsten ombesörjs av staten genom polisen i enlighet med separata avtal mellan staten och berörda kommuner. I allt väsentligt motsvaras fjällvärlden av de områden som ligger ovan odlingsgränsen.

Hela fjällvärlden är dock inte undantagen. Tätorter med mer än 2 500 invånare samt orter som har kommunal räddningstjänst i dag kommer att täckas in i det gemensamma radiokommunikationssystemet. Detsamma gäller de större vägar som leder till Norge.

Jag delar i allt väsentligt kommitténs rekommendation om att delar av fjällvärlden, utifrån den bedömning som kan göras för närvarande, tills vidare lämnas utanför utbyggnadsplanen 2004@2009. Jag vill samtidigt understryka att det inte innebär att delar av fjällvärlden kommer att lämnas utanför för all framtid.

Tvärtom, så är det min ambition att det gemensamma radiokommunikationssystemet i framtiden ska täcka även resterande delar av fjällvärlden. Om det kan ske före eller efter år 2009 kommer i allt väsentligt att bero av kostnadsutvecklingen. Det är också väsentligt att en sådan utbyggnad kan göras med hänsyn till fjällvärldens känsliga natur och landskapsbild.

Det är min förhoppning att inte minst den tekniska utvecklingen kommer att kunna erbjuda nya framtida lösningar för en kostnadseffektiv och naturanpassad utbyggnad av det nationella radiokommunikationssystemet till att omfatta hela fjällvärlden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.