Näringspolitiken och jobben i Gävleborg

Skriftlig fråga 2008/09:1030 av Pärssinen, Raimo (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-06-12
Anmäld
2009-06-12
Besvarad
2009-06-17
Svar anmält
2009-06-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 12 juni

Fråga

2008/09:1030 Näringspolitiken och jobben i Gävleborg

av Raimo Pärssinen (s)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken måste gå hand i hand. Där jobbkrisen är störst behövs också den mest aktiva näringspolitiken.

I slutet av maj var 7 641 arbetslösa inskrivna vid arbetsförmedlingarna i Gävleborgs län, vilket motsvarar 4,4 procent av befolkningen. Gävleborg hade landets tredje högsta öppna arbetslöshet. Gävleborgs arbetslösa är 2 974 fler än i maj i fjol, en ökning med 1,7 procentenheter. Rikets arbetslöshet uppgick till 3,6 procent och har ökat med 1,6 procentenheter jämfört med maj 2008. Vid utgången av maj fanns 6 280 deltagare i program med aktivitetsstöd i länet, en siffra som motsvarar 3,6 procent av befolkningen 16–64 år vilket innebär en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med maj månad förra året. För riket var motsvarande siffror 1,9 procent, en ökning med 0,7 procentenheter. Gävleborg har landets högsta andel med aktivitetsstöd.

Därmed är Gävleborgs län det län i Sverige som har den högsta samlade arbetslösheten och borde vara i fokus för statsrådets näringspolitiska diskussioner och insatser.

Vilka näringspolitiska initiativ med bäring på näringsliv och företagande i Gävleborgs län avser statsrådet att vidta?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:1030 besvarad av Näringsminister Maud Olofsson

den 17 juni

Svar på fråga

2008/09:1030 Näringspolitiken och jobben i Gävleborg

Näringsminister Maud Olofsson

Raimo Pärssinen har frågat mig vilka näringspolitiska initiativ med bäring på näringsliv och företagande i Gävleborgs län jag avser att vidta.

Frågan är ställd med anledning av att frågeställaren redovisar att Gävleborg i slutet av maj enligt Arbetsförmedlingen hade landets tredje högsta öppna arbetslöshet.

Regeringen har vidtagit och kommer att vidta ett antal åtgärder som riksdagen redan fått avisering om.

Hela regeringens politik syftar till jobb i hela Sverige. 82 åtgärder för att stärka företagandet. 11 miljarder i närtidssatsning i infrastruktur utöver plan. Kraftfull satsning på forskning och innovation och rejäla satsningar på miljö och klimatåtgärder är bara några åtgärder som leder till att vi kan få jobb i hela Sverige.

I syfte att möta den kraftiga ökningen av arbetslösheten presenterade regeringen i december 2008 ett omfattande arbetsmarknadspolitiskt paket. Dess satsningar syftar till att underlätta omställningen för alla som är eller riskerar att bli arbetslösa, oavsett var i Sverige dessa individer bor. I samband med 2009 års ekonomiska vårproposition satsade regeringen, för att möta krisen på arbetsmarknaden, ytterligare 2 miljarder under 2009 för ökat stöd till långtidsarbetslösa inom garantierna. För 2010 beräknar regeringen satsa knappt 13 miljarder mer jämfört med budgetpropositionen för 2009 till följd av fler långtidsarbetslösa inom garantierna.

Regeringen har också nyligen för riksdagen presenterat, En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder, vilken redogör för ett stort antal åtgärder som bidrar till att öka förutsättningarna för att starta, driva företag samt arbeta och bo i olika landsbygder.

Regeringen har utsett regionala varselsamordnare för att samordna insatser lokalt och regionalt till gagn för företag och individer som drabbas av lågkonjunktur och arbetslöshet.

Totalt sett finns det resurser på både lång och kort sikt för att möta den ekonomiska nedgången som drabbar hela Sverige.

Sverige är tack vare ansvarsfull politik i ett relativt bra läge.

Nu handlar det om att kraftsamla, samordna och låta dessa resurser verka för att svenska tjänste- och tillverkningsföretag ska stå starka den dag konjunkturen vänder.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.