Mygg i Nedre Dalälven

Skriftlig fråga 2015/16:782 av Patrik Lundqvist (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-02-09
Överlämnad
2016-02-11
Anmäld
2016-02-12
Svarsdatum
2016-02-17
Sista svarsdatum
2016-02-17
Besvarad
2016-02-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

 

Förekomsten av översvämningsmyggor i Sverige ökar, inte enbart runt det störst drabbade området runt Nedre Dalälven, där det sprider sig till allt större areal, utan också på andra håll runt om i Sverige. Efter lite stök och strul under 2015 kunde de boende i de myggdrabbade områdena till slut ändå pusta ut när regeringen förtjänstfullt sköt till pengar, och säkrade bekämpningen för året. Men som det tyvärr sett ut under ett antal år finns fortfarande den långsiktiga oron kvar. Jag börjar få frågor om hur det ser ut, och vad som görs inför 2016 och framtiden. Det jag hittills lyckats få fram är att det finns totalt 8 miljoner, fördelat på Naturvårdsverket och landsbygdsprogrammet med 3 respektive 5 miljoner. Den summan räcker för behoven i Nedre Dalälvsregionen men ska, om jag förstår det rätt, fördelas efter ansökan till de områden som bedöms ha behov.

Till detta kommer frågan om långsiktighet. De boende i de drabbade områdena har rätt till en dräglig boendemiljö, och det är hela samhällets skyldighet att säkerställa detta. Det har länge funnits intresse för alternativa metoder till den biologiska bekämpningen med Vectobac G, vilket Nedab och länsstyrelserna i området arbetat med att titta på. Nu finns en ny metod med sterilisering av mygghannar som internationellt diskuteras för att användas mot zikaviruset i Brasilien. Det arbetet kommer att ledas av WHO och IAEA, och det vore ett ypperligt tillfälle för oss i Sverige att få stöd för de behov vi har. Men även om både kommuner och länsstyrelser skulle vilja delta i det arbetet så behövs ett nationellt engagemang för att göra verklighet av möjligheten att fasa ut Vectobac G för steriliserade mygghannar som primär bekämpningsmetod.
Det finns enligt en rapport från Nedab/Biologisk myggkontroll stora chanser att Vectobac G helt kan fasas ut om resurser tillförs för att Sverige ska kunna delta i detta samarbete, dock börjar omvärlden springa ifrån oss.

Mot den bakgrunden vill jag fråga klimat- och miljöministern:  

Hur ser egentligen resursfördelningen för myggbekämpningen ut för 2016, och kan ministern tänka sig att ta initiativ till ett svenskt deltagande i ett eventuellt internationellt projekt för att bekämpa myggor?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:782 besvarad av Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Dnr M2016/00394/Nm

Miljö- och energidepartementet

Klimat- och miljöministern samt vice statsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:782 av Patrik Lundqvist (S) Mygg i Nedre Dalälven

Patrik Lundqvist har frågat mig hur resursfördelningen för mygg-bekämpningen ser ut för 2016 och om jag kan tänka mig att ta initiativ till ett svenskt deltagande i ett eventuellt internationellt projekt för att bekämpa myggor.

Vissa år är översvämningsmygg ett stort problem för de personer som berörs. Att möjligheten till uteliv och friluftsliv begränsas den varma och ljusa tiden på året är självfallet mycket frustrerande och stressande för många.

För år 2016 har Jordbruksverket totalt 8 mnkr för att fördela till de kommuner och länsstyrelser som söker medel för hantering av över-svämningsmygg. Det handlar om 3 mnkr från Naturvårdsverkets regleringsbrev och 5 mnkr från landsbygdsprogrammet. Medlen ska användas till förebyggande åtgärder och till myggbekämpning.

  

Det är regeringens uppfattning att förebyggande åtgärder är av stor vikt och att en balans mellan förebyggande åtgärder och bekämpning måste hittas. Flera forskningsrapporter visar att det är möjligt att begränsa massförekomsten av översvämningsmygg på ett ekologiskt och eko-nomiskt hållbart sätt genom en kombination av förebyggande åtgärder och bekämpning. Det är den hantering av frågan som regeringen ser framför sig.

Det finns goda exempel på förebyggande åtgärder, t.ex. i Forshaga kommun som trots förra årets i övrigt myggrika sommar hade färre mygglarver än tidigare i de myggdrabbade områdena. Halterna låg tydligt under de nivåer som krävs för att få ta tillståndet till bekämpning i an-språk. De metoder som kommunen har tillämpat är utplacering av gasol-fällor i kläckningsområden, slyröjning i strategiska områden, bete och dialog med vattenregleringsföretaget.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län lämnade också för ett par år sedan in en omfattande redovisning med förslag till hur myggproblemet kan hanteras på lång sikt. Det är ett mycket värdefullt inspel som visar strategier som fungerar förebyggande. Det är åtgärder som i huvudsak kan tillämpas utan regeringens medverkan och som till stora delar kan finansieras via landsbygdsprogrammet.

Regeringens uppfattning är att myggfrågan ska hanteras och finansieras lokalt och regionalt. Det är på denna nivå som man bäst känner miljön och de lokala och regionala förutsättningarna. Det finns inte en lösning på myggproblematiken som kan appliceras på alla regioner. Lösningen måste beslutas i regionen utifrån de regionala förutsättningarna av de som bor i regionen.

 

När det gäller det eventuella internationella projekt som Patrik Lundqvist skriver om pågår det en intressant utveckling men i dagsläget finns det inte något konkret förslag för regeringen att ta ställning till.

Stockholm den 17 februari 2016

Åsa Romson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.