Carina Hägg har frågat mig om jag avser att delta i konferensen om minor i Moçambique.
Konferensen som Carina Hägg hänvisar till äger rum den 3-7 maj i Maputo och är det första partsmötet bland de stater som är anslutna till 1997 års konvention om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av antipersonella minor (truppminor) samt om deras förstöring (den s.k. Ottawakonventionen).
Det är regeringens bestämda uppfattning att ett internationellt totalförbud utgör den enda verkliga lösningen på de avsevärda humanitära problem som användningen av antipersonella minor ger upphov till. Ottawakonventionen utgör en milstolpe i detta avseende då konventionen föreskriver ett förbud mot såväl användning som produktion, lagring och överföring av truppminor. Vidare innehåller konventionen betydelsefulla bestämmelser om internationellt samarbete, framför allt om minröjning och stöd till minoffer.
Sverige hör till världens största biståndsgivare när det gäller humanitär minröjning, stöd till minoffer, informations- och medvetandekampanjer samt utmärkning av minerade områden. Det svenska stödet, som nästan uteslutande förmedlas via Sida, har riktats mot de mest drabbade länderna. Då minröjning är ett långsiktigt projekt har det svenska biståndet prioriterat en uppbyggnad av inhemsk kapacitet för minröjning. När det gäller Moçambique har Sida under 1998 bidragit med närmare 9 miljoner kronor i bistånd för minröjning.
Ottawakonventionen trädde i kraft den 1 mars i år och för svenskt vidkommande träder den i kraft den 1 maj. Till dags dato har 135 stater undertecknat konventionen. 68 av dem har ratificerat den. Detta är en mycket god anslutning. Regeringen fäster stor vikt vid att konventionen erhåller universell anslutning samt att konventionens förpliktelser infrias till fullo av de fördragsslutande parterna. Därigenom får vi den grund som behövs för att kunna komma till rätta med de stora problem som minorna innebär. Ett mycket betydelsefullt instrument för att tillförsäkra konventionens genomförande är de partsmöten som skall hållas regelbundet och som syftar till att behandla frågor som rör tillämpningen av konventionen.
Det första partsmötet syftar framför allt till att diskutera frågor som rör internationellt samarbete inom ramen för konventionen för minröjning och stöd till minoffer. Detta är högt prioriterade frågor för regeringen. Sveriges delegation kommer att bestå av åtta personer som representerar såväl Regeringskansliet som Försvarsmakten och Sida. På grund av redan inplanerade arrangemang saknar jag möjlighet att själv leda den svenska delegationen. Sverige kommer emellertid att representeras genom biträdande statssekreteraren i UD, Anders Bjurner. Jag kan försäkra Carina Hägg att Sverige aktivt kommer att delta i konferensen och verka för att genomförandet av konventionen i alla dess delar drivs vidare med kraft.