Mineraler för klimatet
Skriftlig fråga 2020/21:1371 av Helena Antoni (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-19
- Överlämnad
- 2021-01-21
- Anmäld
- 2021-01-22
- Svarsdatum
- 2021-01-27
- Sista svarsdatum
- 2021-01-27
- Besvarad
- 2021-01-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
EU:s ledande gruv- och mineralnation! Så har det låtit länge, och det har varit en tydlig politisk målsättning att bevara den ställningen och utveckla den näring som hjälpt bygga Sverige. Men nu ser vi tecken på att Sverige halkar efter i mätningarna. Den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute rankar nu både Irland och Finland över Sverige.
Det finns ingen anledning att sticka under stol med att gruvor påverkar närmiljön, men man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt och konstatera att mineraler behövs för klimatomställningen.
Metaller som järn, koppar och silver behövs för att kunna producera moderna tekniker som solceller och katalysatorer till bilar. Vi vet att mineralerna finns i Sveriges berggrund, och vi vet att de behövs, men samtidigt görs allt för att motverka gruvnäringen. Oändligt långa handläggningstider och komplicerade tillståndsprocesser dödar projekt som spelar en viktig roll i omställningen.
Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Delar ministern uppfattningen att innovationskritiska metaller behövs för klimatomställningen, och om ja, vilka åtgärder anser ministern bör vidtas för att få till stånd en process som är långsiktigt hållbar för gruvnäringen i Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1371 besvarad av Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Svar på fråga 2020/21:1371 av Helena Antoni (M)
Mineraler för klimatet
Helena Antoni har frågat mig om jag delar uppfattningen att innovationskritiska metaller behövs för klimatomställningen och vilka åtgärder jag anser bör vidtas för att få till stånd en process som är långsiktigt hållbar för gruvnäringen i Sverige.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet samt utanför Sveriges gränser. Det handlar om arbetstillfällen, välfärd och utveckling av ny teknik för en grön omställning. Bland annat producerade Sverige 91,5 procent av all järnmalm, 23,1 procent av allt guld och 10,8 procent av all koppar som producerades inom EU 2019. Gruvdrift har samtidigt omfattande påverkan på närmiljön varför en genomgående miljöprövning är viktigt. Sverige ska fortsätta att vara ett föregångsland inom mineralnäringen när det gäller hållbar utveckling.
Tillståndsprocesserna på gruv- och mineralområdet regleras i både miljöbalken och minerallagen.
Regeringen har tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och lämna förslag på åtgärder för att uppnå en mer modern och effektiv miljöprövning. Syftet är att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser samtidigt som ett bibehållet miljöskydd säkerställs. Utredningen ska bland annat fokusera på åtgärder som kan underlätta investeringar som bidrar till klimatomställningen eller innebär minskad miljöpåverkan. Utredningen ska lämna sitt betänkande i december 2021.
Regeringen har också gett Domstolsverket, länsstyrelserna och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram samlad statistik för miljöprövningen. Sådan statistik är viktig, inte minst för att följa utvecklingen av handläggningstider och identifiera lämpliga effektiviseringsåtgärder. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2021.
Under första halvåret 2021 kommer Klimaträttsutredningen (M 2019:05) med sitt delbetänkande avseende miljöbalken. Miljöbalken innehåller bland annat regelverk kring miljöprövning. Klimaträttsutredningen ska se över lagstiftningen i miljöbalken och hur den kan förändras så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.
Av budgetpropositionen för 2021 framgår att regeringen avser att vidta åtgärder för att genom teknikutveckling och innovation öka möjligheterna till återvinning och sekundär utvinning av mineral och metaller. Innovationskritiska mineral och metaller är ett av de prioriterade områdena i regeringens strategi för cirkulär ekonomi och är nödvändiga i klimatomställningen.
Stockholm den 27 januari 2021
Ibrahim Baylan
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.