Migrationsverkets skulder till kommunerna

Skriftlig fråga 2017/18:480 av Lars Hjälmered (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-14
Överlämnad
2017-12-14
Anmäld
2017-12-15
Svarsdatum
2017-12-28
Sista svarsdatum
2017-12-28
Besvarad
2017-12-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Heléne Fritzon (S)

 

I Göteborg befinner sig i dag, enligt Migrationsverkets statistik, över 1 600 ensamkommande barn och ungdomar, varav drygt hälften bor i så kallade familjehem. I flyktingkrisens spår 2015–2016 har Sverige och Göteborg tagit ett oerhört stort ansvar för att hjälpa människor på flykt, och i början av 2016 tecknades ett avtal mellan Göteborgs stad och Migrationsverket om att staden skulle ha beredskap för att ta emot minst 900 ensamkommande ungdomar, utöver de åtaganden som redan gjorts.

I takt med att antalet ungdomar som har anlänt successivt har stigit har också kostnaderna ökat. Det är kostnader som Göteborgs stad hittills har stått för i väntan på ersättning från Migrationsverket. I dagsläget är Migrationsverkets skuld till Göteborgs stad närmare en och en halv miljard kronor – statsbidragsfordringar som det ännu inte har beslutats om.

Regeringen har tidigare aviserat att man har avsatt resurser för att täcka kommunernas kostnader och reglera Migrationsverkets skulder, bland annat till Göteborgs stad. Man har även meddelat att detta skulle klaras av före årsskiftet. Nu verkar detta inte bli verklighet, vilket är olyckligt. Vissa kommuner har i dagsläget legat ute med pengar sedan 2015, alltså i snart tre års tid.

Därför vill jag fråga statsrådet Heléne Fritzon:

Hur ska statsrådet säkerställa att Göteborgs stad får sin ersättning för mottagningskostnaderna före årsskiftet?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:480 besvarad av Statsrådet Heléne Fritzon (S)



PAGE

2


Dnr Ju2017/09768/POL

Justitiedepartementet

Migrationsministern och biträdande justitieministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:480 av Lars Hjälmered (M) Migrationsverkets skuld till kommunerna

Lars Hjälmered har frågat mig om hur jag ska säkerställa att Göteborgs stad får sin ersättning för mottagningskostnaderna före årsskiftet.

Den stora ökningen av antalet asylsökande under 2014 och 2015 ledde till att kommunernas ansökningar om ersättning ökade kraftigt. Det tidigare administrativt krävande ersättningssystemet för kommunernas mottagande av ensamkommande barn bidrog till fördröjningar i handläggningen. Systemet medförde en lång eftersläpning från att den faktiska kostnaden uppstod till dess att kommunerna eftersöker ersättning och sedan slutligen får betalt av Migrationsverket.

Antalet personer som arbetar med handläggning och utbetalningar till kommuner och landsting hos Migrationsverket har mångdubblats från 2016 till 2017. I dag ligger balansen på 8,1 miljarder kronor. Vid årets slut beräknas balansen ligga mellan 4 - 5 miljarder kronor.

För att effektivisera utbetalningarna till kommunerna införde regeringen den 1 juli 2017 ett nytt ersättningssystem för kommunernas mottagande av ensamkommande barn. Det nya ersättningssystemet bygger i större utsträckning på schabloner som betalas ut automatiskt utan att kommunen behöver ansöka om ersättningen. Införandet av det nya ersättningssystemet har effektiviserat utbetalningarna till kommunerna för kostnader som uppstått från och med den 1 juli 2017. Kommunerna har fram till den 31 december 2017 möjlighet att ansöka om ersättning för kostnader som uppstått innan det nya ersättningssystemet infördes.

Migrationsverket bedömer att de kan betala ut större belopp till kommuner och landsting under 2017 än vad som tidigare antagits, både genom ökad effektivitet i handläggningen och genom direkta delutbetalningar. Genom denna hantering kommer Migrationsverket således att kunna betala ut en större del av sina ersättningsanspråk under 2017 än vad som tidigare har prognostiserats.

Bland annat för att i högre takt redan under 2017 kunna betala ut äldre anspråk om ersättningar, har regeringen föreslagit och riksdagen fattat beslut om att höja berört anslag i höständringsbudgeten 2017 med 6,3 miljarder kronor.

Hanteringen av enskilda kommuners specifika fakturor är jag som statsråd förhindrad att kommentera. Min förhoppning är att så många kommuner som möjligt får en stor del av sina ersättningsanspråk utbetalda under december månad, bland annat genom de planerade delutbetalningarna.

Stockholm den 19 december 2017

Heléne Fritzon

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.