Justitiedepartementet
|
Migrationsministern
|
|
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2013/14:682 av Markus Wiechel (SD) Migrationsverkets övertagande av tillfälliga bostäder
Markus Wiechel har frågat mig hur jag kan försvara ett mottagande som är så omfattande att Migrationsverket agerar på detta sätt.
Sverige ska ha en human asylpolitik och vara en fristad för den som flyr undan förföljelse och förtryck. Sverige ska också erbjuda skydd i större utsträckning än vad internationella överenskommelser kräver. Denna politik har ett starkt stöd i riksdagen. I Syrien bedöms omkring 9,3 miljoner vara i behov av humanitär nödhjälp och antalet internflyktingar uppskattas till 6,5 miljoner. Närmare hälften av Syriens befolkning på 22 miljoner är nu på flykt. Det humanitära trycket i regionen är därför mycket stort och situationen ställer höga krav på grannländernas kapacitet och förmåga att erbjuda skydd. Det är viktigt att visa solidaritet med dessa länder. Enligt FN är konflikten i Syrien den värsta humanitära krisen sedan det s.k. kalla krigets slut.
Sedan krisen inleddes i april 2011 har över 40 000 människor på flykt från Syrien sökt skydd i Sverige. Antalet asylsökande har ökat kraftigt på kort tid och fler av dem väljer att bo i Migrationsverkets boende. Myndigheten tvingas därmed att ordna boende med kort varsel. Migrationsverket hyr i första hand bostadslägenheter för de asylsökande. När dessa inte räcker till söker myndigheten andra former av boenden, exempelvis campingplatser, hotell m.m., så kallade tillfälliga boenden.
Vid anskaffning av tillfälliga boenden måste Migrationsverket följa lagen om offentlig upphandling. Detta medför att Migrationsverket inte kan påverka i vilka kommuner boenden tas i bruk. Vid ett upphandlingsförfarande råder sekretess fram till det att ett tilldelningsbeslut är fattat. Det är dock betydelsefullt att Migrationsverket har en tidig och tydlig kommunikation med kommunerna och har respekt för de utmaningar det kan innebära för lokalsamhället vid en större etablering.
För närvarande råder en obalans i systemet som har sin grund i att mer än 6 000 person med lagakraftvunna beslut om av- eller utvisning samt 11 000 personer med uppehållstillstånd bor i Migrationsverkets boenden. Dessa personer bör inte belasta systemet under långa tider, vilket sker idag. Ett snabbare mottagande av nyanlända i en kommun skulle gynna förutsättningarna för en bra integration och frigöra platser i Migrationsverkets boende. Myndigheten skulle därmed kunna få ett mer förutsebart och effektivt mottagande samt föra en dialog med berörd kommun i god tid.
Stockholm den 18 juni 2014
Tobias Billström