Till innehåll på sidan

Merkostnader vid flyttning av bredbandskablar vid vägombyggnad

Skriftlig fråga 2005/06:1941 av Marcelind, Ragnwi (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-07-24
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2006-08-10
Svar anmält
2006-10-02
Anmäld
2006-10-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 juli

Fråga 2005/06:1941 av Ragnwi Marcelind (kd) till statsrådet Ulrica Messing (s)

Merkostnader vid flyttning av bredbandskablar vid vägombyggnad

Under den senaste femårsperioden har en stor del av det svenska bredbandsnätet lagts ned invid de allmänna vägarna i vårt land. Avtal om markupplåtelse har träffats mellan ägarna till bredbandsnätet och Vägverket. Frågan om denna rättighetsupplåtelse och även andra frågeställningar om till exempel dokumentation av nätet har behandlats av bland annat Ledningsrättsutredningen. Maskinentreprenörerna har efterlyst en bättre dokumentation för att underlätta framtida grävningsarbeten inom vägområdet.

För två år sedan grävde Nordanstigs kommun, med statligt stöd, ned ett par bredbandskablar längs vägen mellan Harmånger och Vattlång till en kostnad av över 1 miljon kronor. Nordanstigs kommun blev av Vägverket anvisad plats och kommunen fick även betala för intrånget. Nu grävs de upp på grund av vägarbeten på sträckan och i höst ska de grävas ned igen. De lokala politikerna upplever att det handlar om ett gigantiskt samhällsslöseri och att det inte finns någon samverkan mellan Vägverket och olika operatörer. Det är nu oklart vem eller vilka som får stå för extrakostnaden för bredbandsgrävningarna. Misstaget här är inte unikt, det sker många liknande "dubbeljobb" runtom i landet.

Vad gör statsrådet för att minimera merkostnaderna och tydliggöra kostnadsansvaret för flyttning av bredbandskablar vid vägombyggnad? 

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1941 besvarad av

den 10 augusti

Svar på fråga 2005/06:1941 om merkostnader vid flyttning av bredbandskablar vid vägombyggnad

Statsrådet Ulrica Messing

Ragnwi Marcelind har frågat mig vad jag gör för att minimera merkostnaderna och tydliggöra kostnadsansvaret för flyttning av bredbandskablar vid vägombyggnad. Frågan är ställd mot bakgrund av ett exempel där Nordanstigs kommun grävt ned bredbandskablar längs väg 760 mellan Harmånger och Vattlång, kablar som nu på grund av vägarbeten måste grävas upp och sedan grävas ned igen.

När någon vill lägga ned ledningar eller utföra ledningsarbeten inom ett vägområde för allmän väg erfordras väghållningsmyndighetens tillstånd. Väghållningsmyndigheten, som är någon av Vägverkets sju regioner, tecknar avtal med ledningsägaren om var ledningarna ska läggas i förhållande till vägen. Den ersättning som ledningsägaren erlägger, enligt de normalavtal som tagits fram, ska täcka de genomsnittliga merkostnader för drifts- och underhållsarbeten som hänsyn till ledningen medför för väghållaren. I normalavtalet innebär det också att ledningsägaren, genom att välja att lägga ledningen inom vägområdet, på egen bekostnad får flytta ledningen om vägen måste byggas om. Motsvarande gäller att om en ledning ligger utanför vägområdet så är det Vägverket som står för kostnaderna om ledningen måste flyttas på grund av vägbyggnadsåtgärder.

Som minister för både bredbands- och vägfrågor är jag givetvis angelägen om att en snabb bredbandsutbyggnad kan ske i hela landet utan att väghållningen försvåras. Ingen har intresse av att flytta ledningar i onödan. Vägverket brukar upplysa den som önskar lägga ledningar i och intill vägområdet om vilka vägbyggnadsåtgärder som planeras. Utan att känna till de närmare omständigheterna i det exempel som frågeställaren tagit upp, utgår jag ifrån att de avtal som tecknas ger både ledningsägare och väghållare tillräckligt underlag för att frågor om eventuella flyttningskostnader ska kunna klaras ut i samförstånd.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.