Mer hälso- och sjukvård för pengarna

Skriftlig fråga 2017/18:1264 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-05-04
Överlämnad
2018-05-07
Anmäld
2018-05-14
Sista svarsdatum
2018-05-16
Svarsdatum
2018-05-23
Besvarad
2018-05-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Enligt OECD kostar den svenska hälso- och sjukvården 235 miljarder kronor per år. Detta gör Sverige till ett av de länder som lägger mest ekonomiska resurser på hälso- och sjukvården. 11 procent av Sveriges bnp läggs på hälso- och sjukvården.

Även när det gäller andelen av den totala arbetskraften är Sverige ett av de ledande länderna inom hälso- och sjukvården. Totalt arbetar 16,7 procent av den svenska arbetskraften inom hälso- och sjukvården.

Vad gäller antalet besök per läkare tar svenska läkare i snitt emot 700 patienter per år. Antalet patientbesök är därmed en tredjedel av snittet för OECD-länderna. Vidare är de svenska vårdköerna långa, och ett stort antal landsting har svårigheter med att uppfylla vårdgarantin.

Regeringen har uttalat att den avser att öka tillgängligheten i vården, öka antalet medarbetare och minska köerna. Samtidigt är dessa parametrar redan höga relaterat till OECD-snittet, varför det är relevant att reflektera över om ökat tillskott av dessa skulle bidra till högre kvalitet och bättre tillgång på hälso- och sjukvård. Svenska skattebetalare förtjänar en god kvalitet och tillgänglighet av hälso- och sjukvård.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att svenska skattebetalare ska få tillgång till en hälso- och sjukvård som är i paritet med den vård som länderna inom OECD erbjuder sina medborgare relaterat till skattepengar, antal medarbetare, besök och väntetider?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1264 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/02840/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1264 av Margareta Cederfeldt (M)
Mer hälso- och sjukvård för pengarna

Margareta Cederfeldt har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att svenska skattebetalare ska få tillgång till en hälso- och sjukvård som är i paritet med den vård som länderna inom OECD erbjuder sina medborgare relaterat till skattepengar, antal medarbetare, besök och väntetider.

I sammanhanget är det värt att nämna att även om det finns problemområden där svensk hälso- och sjukvård behöver utvecklas för att möta framtidens behov så visar utvärderingar också på övergripande förbättringar under de senaste åren. Exempelvis överlever fler patienter som drabbas av hjärtinfarkt eller cancer. Den svenska sjukvården står sig också bra i internationell jämförelse. Exempelvis hamnar Sverige på plats fyra i Healthcare Access and Quality Index där 195 länders och territoriums hälso- och sjukvård jämförts.

Andelen som arbetar inom hälso- och sjukvården i Sverige är som Margareta Cederfeldt påpekar relativt hög jämfört med andra länder. Det är dock svårare att jämföra de totala resurserna som finns tillgängliga inom olika områden eftersom hälso- och sjukvården och dess verksamheter organiseras på olika sätt i olika länder. Primärvården i Sverige kan exempelvis beskrivas som delvis underförsörjd vad gäller allmänläkare och andra resurser, även om den totala arbetskraften inom hälso- och sjukvården är hög. Antalet svenska allmänläkare är få till antalet och som andel av den totala läkarkåren. Den svenska kåren av allmänläkare får dock mer hjälp av sjuksköterskor och andra yrkeskategorier på vårdcentralerna, än vad som är fallet i många andra länder.

En förbättrad tillgång till en god hälso- och sjukvård av hög kvalitet låter sig heller inte lösas med en enskild enkel åtgärd – den måste angripas från flera olika håll utifrån det hälso- och sjukvårdssystem vi har i Sverige.

Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen och det är en fråga som vi följer nära. Det är också viktigt att nämna att behoven av vård också ökar, bland annat i takt med en åldrande befolkning. Stora pensionsavgångar och svårigheter att rekrytera eller behålla personal ställer ytterligare krav på en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats. Vårdproduktionen har ökat – men inte tillräckligt mycket för att motsvara de ökade behoven.

Genom att stötta landstingen för en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats kan vi ge förutsättningar för att utveckla vården till att bättre möta invånarnas behov i framtiden. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen höjt de generella statsbidragen till landstingen med miljardbelopp och ytterligare höjningar har aviserats för 2019 och 2020. Regeringen har även tillfört medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser på barnmorske-, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt infört en möjlighet till kompetensutveckling för tidsbegränsat anställda. I regeringens satsning professionsmiljarden finns också medel till landstingen för att erbjuda möjlighet för fler sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning.

Regeringen har även gett en särskild utredare i uppdrag att se över specialistsjuksköterskeutbildningen i syfte att den framtida utbildningen ska möta hälso- och sjukvårdens förändrade behov. I budgetpropositionen för 2018 har regeringen också föreslagit en utbyggnad av antalet utbildningsplatser på läkarutbildningen.

Regeringen gör även en satsning på två miljarder kronor årligen 2018 till 2021 som kompletterar professionsmiljarden på ett kraftfullt sätt i syfte att ytterligare stimulera till goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare och utveckla vårdens verksamheter. Exempelvis kan arbetsvillkor ses över, bemanningen öka och arbetssätt utvecklas som bidrar till att vårdpersonal ska arbeta kvar inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsätter också 500 miljoner kronor per år 2015–2018 för att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. En av de viktigaste åtgärderna är att införa standardiserade vårdförlopp.

I januari 2018 beslutade regeringen om en proposition om att vården ska ges nära befolkningen med en ökad tillgänglighet. Här föreslår vi bland annat en förstärkt vårdgaranti i primärvården där den vårdsökande redan inom tre dagar ska få en medicinsk bedömning från legitimerad sjukvårdspersonal. Regeringens satsning patientmiljarden ska under 2018 bland annat att stimulera vårdgivarnas införande av den förstärkta vårdgarantin. För att ytterligare förstärka de pågående satsningarna för ökad tillgänglighet tillförs i vårändringsbudgeten även 600 miljoner kronor.

För att på kort och lång sikt möta de utmaningar som finns inom hälso- och sjukvården är det avgörande att ha ett samtidigt fokus på förebyggande arbete, en tillgänglig första linjens vård och en specialiserad vård med hög kvalitet. Vi kommer att fokusera på att skapa förutsättningar för att hitta långsiktiga lösningar med gemensamt ansvar i ordinarie strukturer. Långsiktighet och att samtidigt angripa problemet från flera olika håll är det som behövs – inte försök att lösa komplexa problem med överförenklade lösningar.

Stockholm den 23 maj 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.