Till innehåll på sidan

medel för lokalt utvecklingsarbete i Landskrona

Skriftlig fråga 2000/01:1186 av Karlsson, Anders (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-09
Anmäld
2001-05-15
Besvarad
2001-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 9 maj

Fråga 2000/01:1186

av Anders Karlsson (s) till statsrådet Mona Sahlin om medel för lokalt utvecklingsarbete i Landskrona

I Regeringens proposition 1997/98:165 Utveckling och rättvisa @ en politik för storstaden på 2000-talet, redovisas planerna vad avser stöd till lokalt utvecklingsarbete i utsatta bostadsområden i storstadsregionerna. Propositionen omnämner ett antal kommuner som tidigare fått stöd och man skriver att dessa även nu bör komma i fråga. Landskrona är beläget mitt i Öresundsregionen, där man når Köpenhamn, Malmö och Helsingborg/Helsingör på mindre än en timma. Befolkningsnivån ligger på ca 37 000 och är inte jämförbar med storstädernas invånarantal. Närheten till tre storstadsområden gör dock att Landskrona kommun i många delar har den problematik som oftast tillskrivs storstäder i form av droger, kriminalitet och social utsatthet. Under 1994@1995 tog Landskrona emot drygt 2 000 flyktingar. I relation till kommunens storlek, motsvarar det en inflyttning till Stockholms stad med 60 000 personer under samma period! I dag är mer än var fjärde kommuninvånare född utomlands eller har minst en förälder med utländsk bakgrund. Mer än hälften av barnen i förskolan/skolan har annat språk än svenska som sitt modersmål. Vissa klasser består nästan enbart av barn med utomnordisk härkomst. Jag har i en tidigare interpellation frågat statsrådet Ulrika Messing om Landskrona kommun kunde få teckna ett utvecklingsavtal i avsikt att påskynda integrationsarbetet. Svaret statsrådet Messing gav för ett år sedan var att Landskrona kunde komma i fråga först när lokala utvecklingsavtal slutits med de sju kommuner som omnämns i propositionen. Mina fråga till statsrådet Mona Sahlin blir därför:

I den händelse avtal, med de sju kommuner som statsrådet Messing nämnde i sitt svar, är tecknade kan då Landskrona räkna med att få teckna avtal med inriktning på satsning inom skolområdet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1186 besvarad av

den 17 maj

Svar på fråga 2000/01:1186 om medel för lokalt utvecklingsarbete i Landskrona

Statsrådet Mona Sahlin

Anders Karlsson frågar om Landskrona kan räkna med att få teckna lokalt utvecklingsavtal med regeringen i enlighet med storstadspropositionen.

Alla de sju kommuner som nämns i storstadspropositionen har nu tecknat avtal med regeringen. Regeringen har i januari i år fått en skrivelse från Landskrona kommun med begäran om att få förhandla fram ett lokalt utvecklingsavtal i enlighet med storstadspropositionen.

Storstadsdelegationen, som på regeringens uppdrag bereder besluten om de storstadspolitiska medlen, konstaterar att avtalen också har reviderats med flera av kommunerna. En diskussion om användningen av reserverade medel har förts i Storstadsdelegationen. I denna diskussion har vikten av koncentration och fokusering kraftigt understrukits.

Den storstadspolitiska propositionen är tillkommen för att utveckla förhållandena i storstäderna. De lokala utvecklingsavtalen, vilka storstadsmedlen är avsedda att medfinansiera, ska rikta sig till de mest utsatta bostadsområdena i storstadsregionerna. Avsteg från denna inriktning är formellt möjliga att göra eftersom propositionen anger att "en mindre del av dessa medel kan gå till bostadsområden utanför storstadsregionerna" samt konstaterar att de fyra s.k. referenskommunerna, till vilka Landskrona hör, bör få stöd för att slutföra projekten. Skälet är bl.a. att referenskommunerna finansierats via de s.k. Blommanpengarna och storstadspropositionen anger att arbetet ska integreras i storstadsarbetet och därefter klinga av som självständig satsning.

Storstadsmedlen kan komma att tunnas ut i sådan grad att de ingångna avtalen riskeras, om alltför många kommuner utanför kretsen beviljas medel. Redan under arbetet med de s.k. Blommanpengarna utgjordes kommunkön av ett 30-tal kommuner. Om storstadsmedlen skulle fördelas på flera kommuner skulle delegationens ambitioner om fokusering och koncentration äventyras, liksom ambitionerna om att komma bort från ett kortsiktigt projektbidragstänkande till förmån för mer långsiktiga insatser.

Regeringen instämmer i Storstadsdelegationens bedömning och har därför avslagit framställan från Landskrona kommun.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.