mätning av elkraft

Skriftlig fråga 1997/98:473 av Hagberg, Michael (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1998-02-19
Besvarad
1998-02-25
Anmäld
1998-03-02

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

Fråga 1997/98:473 av Michael Hagberg (s) till näringsministern om mätning av elkraft

Efter avregleringen av elmarknaden i vårt land har en bred diskussion om hur vi mäter elåtgången i våra bostäder tagit fart, skall det vara timmätare eller schablonmätning är frågan.

Timmätningen kräver en engångskostnad av max 2 500 kr är det ena, schablonmätning det andra, då utan investeringskostnader för hushållen.

Huvudargumentet för en avreglering av elmarknaden var att möjligheten till lägre elpriser skulle göras möjligt. Billig el, inte högre som utrustningen för timmätningen kräver.

Avser näringsministern att komma med förslag om att avveckla kravet på timmätning av elkraft?

 

Svar på skriftlig fråga 1997/98:473 besvarad av , ()

Svar på fråga 1997/98:473 om mätning av elkraft
    Näringsminister Anders Sundström

Michael Hagberg har frågat mig om jag avser att komma med förslag om att avveckla kravet på timmätning av elkraft.

Kravet på timvis mätning har införts för att säkerställa elsystemets effektiva drift och för att en rättvis kostnadsfördelning skall kunna åstadkommas genom den nationella balansavräkningen. Kravet sammanhänger bl.a. med att produktionskostnaderna i det svenska elsystemet varierar till följd av den blandade produktionsstruktur som finns i landet. Som framhållits av näringsutskottet i betänkande 1995/96:NU20 om vissa kompletteringar av elreformen, uppnås bästa hushållning och största möjliga effektivitet vid mätning av den verkliga förbrukningen.

Den 1 juli 1997 infördes för kunder med s.k. direktmätning ett takpris på 2 500 kr för timregistrerande mätutrustning och dess installation (prop. 1996/97:85, bet. 1996/97:NU11, rskr. 1996/97:266). Takpriset motiverades med att öka möjligheterna för konsumenter med liten elförbrukning att delta i handeln med el. Vi kan nu se att takpriset har öppnat elmarknaden för många elvärmekunder. Vissa elleverantörer åtar sig att betala den nya elmätaren som en del av sina försäljningserbjudanden.

Tekniken för både mätning och kommunikation av mätinformation utvecklas nu snabbt. Kostnaderna för timregistrerande mätutrustning har sjunkit under senare år. Denna utveckling kommer sannolikt att fortsätta som en följd av bl.a. längre tillverkningsserier och ökade försäljningsvolymer. Takpriset för den timregistrerande mätutrustningen bör därför kunna sänkas i takt med att den tekniska utvecklingen leder till kostnadssänkningar. En fortsatt prispress på mätutrustning kan därmed säkerställas. Mycket talar för att det inom några år kommer att finnas tillgång till mätare till priser som är rimliga för de flesta elkunder.

Som jag framhållit tidigare, bl.a. i frågesvar till Michael Hagberg, finns det goda skäl att hålla fast vid kravet på timvis mätning. Mätarna ger nya möjligheter för kommunikation mellan elkunderna och elleverantörerna, vilket skapar förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av elsystemet. Elkunderna kan få regelbunden information om sin elförbrukning vilket underlättar elhushållningen och en effektiv elanvändning. Detta är i sin tur en förutsättning för ett ekologiskt uthålligt energisystem. Erfarenheter visar också att en bred installation av timregistrerande mätare möjliggör effektivisering av nätverksamhet och kostnadssänkningar som överstiger kostnaderna för de timregistrerande mätarna. Dessa fördelar uppnås knappast i ett system med schablonavräkning, som är det alternativ som förs fram till den timvisa mätningen.

Frågan om den timvisa mätningen och schablonavräkning sammanhänger också med systemet med leveranskoncessioner. Detta system har införts i ellagstiftningen för att skapa stabilitet och skydda bl.a. mindre elkonsumenter. Inom detta system gäller inte kravet på timvis mätning.

Samtliga lämnade leveranskoncessioner gäller t.o.m. år 2000. Systemet med leveranskoncessioner skall utvärderas inför utgången av koncessionernas giltighetstid. Härigenom skapas underlag för en prövning av systemet, bl.a. om det på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser de små konsumenternas behov av skydd på elmarknaden. I utvärderingen ingår att överväga om systemet med leveranskoncessioner skall permanentas i någon form.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.