Mänskliga rättigheter i Iran
Skriftlig fråga 2010/11:314 av Yazdanfar, Maryam (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-02-17
- Anmäld
- 2011-02-18
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2011-02-25
- Svar anmält
- 2011-02-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 februari
Fråga
2010/11:314 Mänskliga rättigheter i Iran
av Maryam Yazdanfar (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
De demokratiska krafternas röster i Nordafrika och Mellanöstern ekar i land efter land. I Tunisien, Egypten, Algeriet, Bahrain och Libyen har människor höjt sina röster för demokrati och mänskliga rättigheter. Under veckan har också den gröna iranska demokratirörelsen visat sin styrka offentligt.
I Iran, precis som på många av de andra platserna som nämnts, möter regimen dessa protester på det mest repressiva sätt. I Iran har situationen dessutom hårdnat. Enligt den officiellt publicerade informationen har minst 86 människor avrättats sedan årsskiftet vilket innebär att dödsstraffet tillämpas allt oftare i landet. Enligt officiella medier riskerar många fler invånare dödsstraff efter att ha ställts inför illegitima domstolsförfaranden. Många advokater och människorättsaktivister väntar i dag på att få hårda straff verkställda.
Efter den senaste veckans demonstrationer väntas läget förvärras. Den iranska regimen slår tillbaka genom att med våld ge sig på enskilda som protesterar.
Mot denna bakgrund frågar jag hur utrikesministern avser att agera, både på egen hand och i EU, till försvar för de mänskliga rättigheterna i Iran.
Svar på skriftlig fråga 2010/11:314 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2010/11:314 Mänskliga rättigheter i Iran
Utrikesminister Carl Bildt
Maryam Yazdanfar har frågat mig hur jag avser att agera för att försvara de mänskliga rättigheterna i Iran.
Jag delar Maryam Yazdanfars oro över den försämrade utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna i Iran. Utöver den stora ökningen av antalet avrättningar samt angreppen mot advokater som försvarar mänskliga rättigheter sker återkommande angrepp på bland andra den religiösa minoriteten bahaier samt politiskt oliktänkande. Den iranska regimens hårdföra reaktioner på senaste tidens demonstrationer vittnar också om det mycket allvarliga läget för mänskliga rättigheter.
Sverige arbetar aktivt med frågor som rör mänskliga rättigheter i Iran, inklusive dödsstraffet. Sverige, liksom EU, är som bekant emot dödsstraffet under alla omständigheter. Sverige har uppmanat Iran att respektera mötes- och yttrandefriheten och att inte verkställa dödsdomar.
Myndigheternas angrepp på landets försvarsadvokater är inte acceptabel. Sverige framför aktivt och konsekvent kritik mot detta till de iranska företrädarna genom löpande kontakter med iranska myndigheter både i Sverige och Iran och genom EU.
Sverige har dessutom uppmärksammat flera enskilda fall där de mänskliga rättigheterna har kränkts, däribland domarna mot Sakineh Mohammadi-Ashtiani och Nasrin Sotoudeh samt bahaiernas utsatta situation. Flera av dessa fall har lett till gemensamma EU-uttalanden och fördömanden där Sverige har varit pådrivande.
Demarcher utförda av EU eller medlemsländerna sker löpande. Det är viktigt att en kanal för samtal med Iran bibehålles, så att vi även framdeles har möjlighet att framföra våra ståndpunkter.
Sverige verkar även för att Iran uppmärksammas i multilaterala sammanhang. Som jag framhöll i utrikesdeklarationen den 16 februari är Sverige en av initiativtagarna till en resolution i FN:s råd för mänskliga rättigheter, vilken föreslår en särskild FN-rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Iran.
Jag kan försäkra Maryam Yazdanfar att jag även fortsättningsvis kommer att följa utvecklingen i Iran, inklusive situationen för de mänskliga rättigheterna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.