lokalt utvecklingsavtal för integrationsbefrämjande åtgärder
Skriftlig fråga 2000/01:1187 av Persson, Catherine (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-09
- Anmäld
- 2001-05-15
- Besvarad
- 2001-05-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1187
av Catherine Persson (s) till statsrådet Mona Sahlin om lokalt utvecklingsavtal för integrationsbefrämjande åtgärderHittills har regeringen tilldelat särskilda medel för s.k. storstadsatsningar bl.a. för att motverka sociala klyftor. Trelleborg är inte att betrakta som storstad, däremot gör närheten till Malmö och Köpenhamn samt att Trelleborg är en stor hamnstad att kommunen har liknande utmaningar som storstäderna som bl.a. hög förekomst av droger, segregation och ökad kriminalitet. Konstateras kan också att Trelleborg är en kommun som under 1990-talet och i förhållande till sin storlek tagit emot många flyktingar. Trelleborgs kommun tillhörde de kommuner som av humanitära skäl ansåg det självklart att teckna avtal med dåvarande invandrarverk om flyktingmottagning. Då Trelleborgs kommun ligger i ett storstadsområde innebär det även hög sekundär inflyttning av flyktingar och flyktingar med tillfälliga uppehållstillstånd.
Ca 2 000 flyktingar beräknas Telleborg ha emottagit under den aktuella perioden vilket ska ställas i relation till ca 38 000 invånare i hela kommunen. Huvuddelen av flyktingarna kommer från olika delar av Balkanområdet. Då det förekommer motsättningar mellan olika folkgrupper medför detta särskild problematik i kommunen. I dag finns bl.a. behov av särskilda insatser i skolan, drogförebyggande arbete, brottsbekämpning, socialt stöd och arbetsbefrämjande åtgärder för att underlätta integrationsarbetet och bättre ta till vara de resurser som flyktingarna har.
Mot bakgrund av ovanstående är min fråga till statsrådet:
Avser statsrådet medverka till att särskilda medel för integrationsbefrämjande åtgärder och för att motverka s.k. storstadsproblematik tilldelas Trelleborgs kommun t.ex. genom s.k. lokalt utvecklingsavtal?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1187 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1187 om lokalt utvecklingsavtal för integrationsbefrämjande åtgärder
Statsrådet Mona Sahlin
Catherine Persson frågar om jag tänker medverka till att särskilda medel för integrationsfrämjande åtgärder tilldelas Trelleborg eller om kommunen kan få teckna ett lokalt utvecklingsavtal enligt storstadspropositionen.
Alla de sju kommuner som nämns i storstadspropositionen har redan tecknat avtal med regeringen. Från olika håll kommer nu förfrågningar till regeringen om att ytterligare kommuner bör få förhandla fram ett lokalt utvecklingsavtal i enlighet med storstadspropositionen, alternativt få pengar till integrationsarbete.
Storstadsdelegationen, som på regeringens uppdrag bereder besluten om de storstadspolitiska medlen, konstaterar att avtalen också har reviderats med flera av kommunerna. En diskussion om användningen av reserverade medel har förts i Storstadsdelegationen. I denna diskussion har vikten av koncentration och fokusering kraftigt understrukits.
Den storstadspolitiska propositionen är tillkommen för att utveckla förhållandena i storstäderna. De lokala utvecklingsavtalen, vilka storstadsmedlen är avsedda att medfinansiera, ska rikta sig till de mest utsatta bostadsområdena i storstadsregionerna. Avsteg från denna inriktning är formellt möjliga att göra eftersom propositionen anger att "en mindre del av dessa medel kan gå till bostadsområden utanför storstadsregionerna" samt konstaterar att de fyra s.k. referenskommunerna bör få stöd för att slutföra projekt.
Storstadsmedlen kan komma att tunnas ut i sådan grad att de ingångna avtalen riskeras, om alltför många kommuner utanför kretsen beviljas medel. Redan under arbetet med de s.k. Blommanpengarna utgjordes kommunkön av ett 30-tal kommuner. Om storstadsmedlen skulle fördelas på flera kommuner skulle delegationens ambitioner om fokusering och koncentration äventyras, liksom ambitionerna om att komma bort från ett kortsiktigt projektbidragstänkande till förmån för mer långsiktiga insatser.
När det gäller insatser som ska främja en långsiktigt hållbar integration för nyanlända flyktingar har kommunerna ett samordnande ansvar och staten ersätter kommunerna för detta genom den schablonersättning som utbetalas per mottagen flykting. Detta utgör grunden för det integrationsbefrämjande arbetet för varje enskild kommun som tar emot flyktingar och bör användas så effektivt som möjligt. Under några år framåt finns det möjlighet att söka projektmedel för integrationsinsatser ur EU:s flyktingfond. För kommuner med goda idéer kan detta vara en möjlighet att öka resurserna för integrationsbefrämjande åtgärder.
Alldeles nyligen har Integrationsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolverket, Migrationsverket och Svenska Kommunförbundet träffat en överenskommelse om utvecklad och förbättrad samverkan mellan myndigheterna och kommunerna för att öka sysselsättningen för invandrare och för att förbättra introduktionen för nyanlända flyktingar. Integrationsverket har påbörjat en dialog med de kommuner som tagit emot flest flyktingar om hur åtgärder för detta kan och bör utvecklas.
Jag har stor förståelse för de problem som beskrivs i frågan. Regeringens generella politik syftar också till att lösa dessa frågor i samarbete med kommunerna. Jag delar dock Storstadsdelegationens bedömning och har därför inte för avsikt att medverka till att medel för storstadspolitiken tilldelas Trelleborg.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.