Lokala författningssamlingar i högskolorna
Skriftlig fråga 2005/06:146 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-14
- Anmäld
- 2005-10-14
- Besvarad
- 2005-10-19
- Svar anmält
- 2005-10-19
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 oktober
Fråga 2005/06:146 av Torsten Lindström (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Lokala författningssamlingar i högskolorna
Högskoleverket (HSV) har på regeringens uppdrag utrett hur man ska kunna stärka studenternas rättssäkerhet. En lista om 20 punkter lämnades till regeringen i HSV:s rapport 20 åtgärder för att stärka studenternas rättssäkerhet @ Högskoleverkets redovisning av ett regeringsuppdrag (2001:27 R). Kristdemokraterna har nu granskat om regeringen genomfört de förslag som regeringen själv efterlyst.
En myndighet kan inte med rättslig verkan kungöra sina föreskrifter i en handbok, om inte regeringen särskilt har medgett det. Att en myndighet återger en författningstext i en handbok ersätter alltså inte den skyldighet myndigheten har att kungöra författningen i en författningssamling. Om allmänna råd i något fall kungörs i en handbok måste det tydligt framgå vad som utgör allmänna råd. Ofta är det bäst att kungöra allmänna råd i en författningssamling. Man undviker då risken att de allmänna råden förlorar sin karaktär av råd om tillämpningen av en författning och i stället blir svåröverskådliga redogörelser för rättsläget på området.
Högskoleverket har föreslagit regeringen, att en regel om att varje högskola ska kungöra sina föreskrifter i en författningssamling införs i högskoleförordningen. Någon sådan regel har av regeringen inte införts.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vad avser utbildningsministern att göra för att i högskoleförordningen införa en regel om att varje högskola ska kungöra sina föreskrifter i en författningssamling?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:146 besvarad av
den 19 oktober
Svar på frågorna 2005/06:142 om 40 timmars studievecka, 143 rättelse av högskolebetyg och omprövning av högskolebetyg, 144 disciplinåtgärden "avstängning från prov", 145 rätt till examensbevis inom två månader, 146 lokala författningssamlingar i högskolorna, 147 högskolornas rätt att besluta om regler och 148 Verket för högskoleservices (VHS) juridiska service
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Torsten Lindström har i sju skilda frågor frågat mig vad jag avser göra för att:
- ytterligare utreda begreppet heltidsstudier i syfte att skapa en nationell bestämmelse,
- examinatorn ska vara skyldig att göra fullständig betygsprövning på begäran av studenten,
- införa disciplinåtgärden avstängning från prov,
- säkerställa att högskolorna fattar beslut om examensbevis inom två månader,
- i högskoleförordningen införa en regel om att varje högskola ska kungöra sina föreskrifter i en författningssamling,
- klargöra vilka regler högskolorna själva får besluta om och
- Verket för högskoleservice (VHS) i sitt regleringsbrev får sådana instruktioner att den juridiska servicen återupptas.
Alla dessa sju frågor rör Högskoleverkets rapport 20 punkter för att stärka studenternas rättssäkerhet. Av detta skäl besvarar jag dem i ett sammanhang.
Inledningsvis vill jag påpeka att regeringen anser att studenters rättssäkerhet är en mycket angelägen fråga. Detta ledde till att regeringen tog initiativet att ge Högskoleverket i uppdrag att utreda studenternas rättssäkerhet i högskolan.
I högskolepropositionen Ny värld @ ny högskola (prop. 2004/05:162) har regeringen gjort bedömningen att ett nytt poängsystem för att ange omfattning av högskoleutbildning bör införas. Detta bör vara förenligt med det europeiska systemet för överföring av studiepoäng (ECTS). Beräkningen av studiepoäng enligt ECTS baseras på principen att 60 ECTS-poäng anger studiernas omfattning vid heltidsstudier under ett normalt läsår. Studierna för en genomsnittlig student under ett normalt läsår antas omfatta 1500@1800 timmar. Lärosätena är fria att själva organisera utbildningen i samråd med studenterna som enligt högskolelagen (1992:1434) har rätt att utöva inflytande över utbildningen. Det handlar om att uppnå en balans mellan de kvalitetskrav som ställs på högre utbildning och studenternas samt lärarnas rätt till en god arbetsmiljö.
I fråga om en reglering av rättelse och omprövning av högskolebetyg har studenternas rättssäkerhet stärkts genom införandet av en regel som slår fast att ett beslut om betyg ska ändras av examinator om det är uppenbart oriktigt och ändringen kan göras snabbt och enkelt. En ändring får inte heller innebära att ett betyg sänks. Vidare anges att beslut om rättelse av förbiseendefel enligt 26 § förvaltningslagen (1986:223) ska fattas av examinatorn.
Ett beslut om avstängning innebär enligt 10 kap. 2 § högskoleförordningen (1993:100) att "studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet". Denna bestämmelse gör det redan nu möjligt att avstänga studenter från prov, varför att införa disciplinåtgärden avstängning från prov inte behövs.
Nästa fråga handlar om att säkerställa att universitet och högskolor fattar beslut om examensbevis inom två månader. Enligt förvaltningslagen måste universitet och högskolor, liksom andra myndigheter, behandla varje ärende där en enskild är part så snabbt som möjligt. Tillsyn över huruvida lärosätena följer denna reglering utövas av Riksdagens ombudsmän (JO) och Högskoleverket. Någon ytterligare reglering bedömer jag inte behövs.
Vidare har Torsten Lindström frågat vad jag avser att göra för att i högskoleförordningen införa en regel om att varje högskola ska kungöra sina föreskrifter i en författningssamling. Denna fråga bereds vidare. Detsamma gäller frågan om vad jag avser att göra för att klargöra vilka regler universitet och högskolor själva får besluta om.
Slutligen har Torsten Lindström frågat vad jag avser att göra för att Verket för högskoleservice (VHS) i sitt regleringsbrev ska få instruktioner om att den juridiska servicen ska återupptas. Av förordningen (1995:943) med instruktion för Verket för högskoleservice framgår att VHS har till uppdrag att biträda universitet och högskolor med juridisk rådgivning och service om sådan efterfrågan finns.
Studenternas rättssäkerhet är en fråga som ständigt bör bevakas. De senaste åren har studenternas situation förbättrats genom ett antal författningsändringar. Senast genomförde regeringen sammanlagt nio ändringar i högskoleförordningen och förordningen (1987:915) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning. Bland annat fick studenter i princip rätt till byte av examinator efter att ha gjort två prov utan godkänt resultat, samt rätt att överklaga beslut då studenten fått avslag på en begäran om anstånd att börja studierna eller att göra studieuppehåll samt rätt till ett minsta antal prov- och praktiktillfällen i de fall en högskola beslutat om att begränsa antalet prövningstillfällen som en student får genomgå med underkänt resultat. Jag vill framhålla att den nuvarande utformningen av högskoleförordningen i kombination med studenternas rätt att påverka sin utbildning och bestämmelserna i lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan medför att studenternas rättssäkerhet överlag är mycket god.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.