Likhet inför lagen för ungdomar

Skriftlig fråga 2005/06:1760 av Osman Sherifay, Mariam (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-06-05
Anmäld
2006-06-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2006-06-16
Besvarad
2006-06-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 2005/06:1760 av Mariam Osman Sherifay (s) till justitieminister Thomas Bodström (s)

Likhet inför lagen för ungdomar

I dag har det för mig blivit känt att ungdomar med svensk bakgrund eller de som har invandrarbakgrund behandlas olika när de frihetsberövas efter att ha begått ett allvarligt brott. Det visar en doktorsavhandling som Lupita Svensson gjort vid Stockholms universitet. Där har hon granskat vad som sker med unga brottslingar i 15@17-årsåldern.

Doktorsavhandlingen visar att svenska ungdomar i större utsträckning tas om hand via socialtjänsten, medan ungdomar som fötts utomlands häktas oftare. 1992 omhändertogs 80 ungdomar i den här gruppen av socialtjänsten medan 41 häktades. 2003 var siffrorna 101 omhändertagna och 103 häktade. Nästan hela ökningen bland dem som häktades bestod av ungdomar som fötts i ett annat land än Sverige.

Avhandlingen visar att första generationens invandrare behandlas hårdare än svenska ungdomar. Orsaken till att förhållandet är sådant är inte belagt i doktorsavhandlingen.

Mot bakgrund av detta vill jag nu fråga ansvarigt statsråd vad han avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med missförhållandet.

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1760 besvarad av

den 16 juni

Svar på frågorna 2005/06:1746 om behandlingen av ungdomar födda i ett annat land än Sverige och 1760 om likhet inför lagen för ungdomar

Justitieminister Thomas Bodström

Luciano Astudillo har frågat mig vilka åtgärder jag avser att initiera för att alla ungdomar i Sverige ska behandlas lika när det gäller omedelbart omhändertagande av socialtjänst och vid häktning.

Mariam Osman Sherifay har frågat vad jag avser att vidta för åtgärder för att komma till rätta med att ungdomar med svensk och utländsk bakgrund behandlas olika när det gäller akuta frihetsberövanden.

Frågorna har sin grund i en nyligen publicerad doktorsavhandling från Stockholms universitet om akuta frihetsberövanden av unga lagöverträdare.

Att personer som är under 18 år häktas eller blir föremål för ett omedelbart omhändertagande enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är mycket ovanligt. Den som är under 18 år får häktas endast om det finns synnerliga skäl. I avhandlingen anförs att antalet häktningar av personer under 18 år har ökat de senaste åren och att det är utlandsfödda ungdomar som står för nästan hela ökningen.

Det kan finnas många förklaringar till denna utveckling. Att skillnaderna skulle ha sin förklaring uteslutande i personernas etniska bakgrund motsägs till viss del av det faktum att barn som är födda i Sverige men med utlandsfödda föräldrar nästan är obefintliga i statistiken, både vad gäller häktningar och omhändertaganden enligt LVU.

Om personer behandlas annorlunda av rättsväsendet på grund av sin etniska bakgrund är det givetvis mycket allvarligt. Det strider mot principen om allas likhet inför lagen som är grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Inom rättsväsendet pågår ett omfattande och prioriterat arbete för att säkerställa att diskriminering inte förekommer i verksamheten. Bland annat gav regeringen i april i år Brottsförebyggande rådet i uppdrag att undersöka diskriminering i rättsprocessen av tilltalade och målsägande med utländsk bakgrund. Avsikten är att resultatet ska ligga till grund för en bedömning av de ytterligare insatser som kan behövas för att säkerställa att diskriminering inte förekommer i verksamheten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2007.

Jag följer givetvis utvecklingen noga och är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle behövas. Jag vet att även socialtjänstministern aktivt följer de här frågorna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.