Likabehandling av små aktieägare i Scaniaaffären
Skriftlig fråga 2007/08:938 av Sacrédeus, Lennart (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-03-12
- Anmäld
- 2008-03-12
- Besvarad
- 2008-03-19
- Svar anmält
- 2008-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2007/08:938 Likabehandling av små aktieägare i Scaniaaffären
av Lennart Sacrédeus (kd)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
I samband med Volkswagens köp av hela Investors innehav i lastbilsföretaget Scania i Södertälje kom de så kallade budreglerna i strålkastarljuset. Genom att Volkswagen fick dispens från budplikten att erbjuda alla aktieägare samma pris på aktien kunde företaget köpa röstmajoriteten i Scania direkt från Investor utan att behöva lägga bud på samtliga aktier.
Följden blev att Investor fick ett speciellt fördelaktigt erbjudande för sina aktier, medan andra aktieägare inte fick det till följd av att beviljad dispens om budplikt. Därmed lämnades de små aktieägarna åt sitt öde med resultatet att de kunnat se kursen rasa och värdet på sina innehav kraftigt sjunka. Reglernas tillämpning har i detta fall uppenbart missgynnat småspararna. Bristen på likabehandling upprör många. Attraktiviteten för småspararna att vara delägare i samt erbjuda riskkapital till bolag genom aktieinnehav har fått sig en rejäl törn.
Regeringen har sedan makttillträdet verkat för att skapa bättre förutsättningar för småspararna. Så har skett genom insatser för att öka kunskapen om de finansiella instrumenten och genom ökade placeringsmöjligheter. Det är därför naturligt att regeringen går vidare och ser över hur dispensreglerna i sig och tillämpningen av dem påverkar de små aktieägarna och tilltron till likabehandling på aktiemarknaden oavsett innehavets storlek.
Finner justitieministern det motiverat att genomföra en översyn av dispensreglerna och dess tillämpning för att på så sätt kunna skydda de små aktieägarnas intressen och säkra en likabehandling av samtliga aktieägare?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:938 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på frågorna
2007/08:938 Likabehandling av små aktieägare i Scaniaaffären
2007/08:949 Minoritetsskydd för små aktieägare
Justitieminister Beatrice Ask
Lennart Sacrédeus har frågat mig om jag anser det vara motiverat att genomföra en översyn av reglerna om dispens från budplikt och deras tillämpning för att på så sätt kunna skydda de små aktieägarnas intressen och säkra en likabehandling av samtliga aktieägare.
Även Johan Pehrson har frågat mig om en översyn av regelverket rörande budplikten. Enligt Johan Pehrson skulle ytterligare gränsvärden för budplikten, förslagsvis vid 50 procent respektive 67 procent kunna stärka skyddet för minoritetsaktieägare då ett kontrollskifte äger rum i ett bolag.
Eftersom båda frågorna tar sikte på bestämmelserna om budplikt, väljer jag att besvara dem i ett sammanhang.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag anser att det är av största vikt att minoritetsaktieägare åtnjuter ett starkt skydd i samband med kontrollägarskiften i aktiemarknadsbolag och att principen om likabehandling av aktieägare upprätthålls i sådana situationer. Bestämmelser om budplikt är av central betydelse i det sammanhanget. I Sverige infördes sådana lagbestämmelser i samband med att lagen (2006:451) om uppköpserbjudanden på aktiemarknaden trädde i kraft den 1 juni 2006. Bestämmelserna innebär, enkelt uttryckt, att den som förvärvar aktier i ett noterat bolag i sådan utsträckning att hans eller hennes sammanlagda innehav motsvarar minst 30 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget ska vara skyldig att erbjuda sig att förvärva även resterande aktier.
Det är min uppfattning att de bestämmelser om budplikt som alltså sedan en tid gäller i Sverige – och som är utformade i enlighet med det gällande EG-direktivet på området – i grunden är väl ägnade att ge minoritetsaktieägare ett tillfredsställande skydd vid kontrollägarskiften. Enligt min mening är det också nödvändigt att lagen, såsom är fallet i dag, ger möjligheter att medge dispens från budplikten, om det finns särskilda skäl. Denna uppgift har anförtrotts Finansinspektionen, som i sin tur har bemyndigat Aktiemarknadsnämnden att som första instans handlägga dispensärendena. Jag utgår från att denna verksamhet organiseras på ett sätt som säkerställer en rättssäker handläggning av dispensärendena där inte minst minoritetsaktieägarnas intressen tas till vara på ett rimligt sätt.
Den problematik som Lennart Sacrédeus och Johan Pehrson uppmärksammar och som har diskuterats i medierna den sista tiden hänger samman med det förhållandet att sådana aktieägare som vid tiden för lagens ikraftträdande innehade mer än 30 procent av rösterna i ett bolag inte blir budpliktiga om de ytterligare ökar sitt aktieinnehav. Att bestämmelserna kom att ges den innebörden var en följd av hur Sverige tolkade det EG-direktiv som skulle genomföras genom lagen (se prop. 2005/06:140 s. 91). Denna problematik torde endast kunna aktualiseras i sådana aktiemarknadsbolag där det dels finns en kontrollägare som redan när lagen trädde i kraft innehade mer än 30 procent av rösterna i bolaget, dels i övrigt finns en sådan ägarbild att det är möjligt för kontrollägaren att väsentligt öka sitt aktieinnehav genom affärer vid sidan av den ordinarie aktiehandeln. Jag vill skaffa mig en bättre uppfattning om hur vanlig denna situation kan vara innan jag tar ställning till om det finns anledning att överväga en eventuell kompletterande budpliktsregel, till exempel av det slag som Johan Pehrson föreslår.
Jag är mot denna bakgrund inte i dag beredd att ta initiativ till några ändringar i reglerna om budplikt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.