Lärarbrist

Skriftlig fråga 2017/18:942 av Maria Stockhaus (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2018-03-01
Överlämnad
2018-03-01
Anmäld
2018-03-02
Svarsdatum
2018-03-07
Sista svarsdatum
2018-03-07
Besvarad
2018-03-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Den 28 februari presenterade Svenskt Näringsliv en rapport som visar att bara hälften av lärarna som är verksamma vid friskolor skulle söka sig till en kommunal skola om deras nuvarande skola skulle tvingas att stänga.

Regeringens förslag om vinstbegränsningar riskerar att slå ut många friskolor. Om skolorna tvingas att stänga skulle i så fall endast hälften av lärarna söka sig till en kommunal skola. Det innebär att omkring 11 000 lärare skulle söka sig bort från skolan om regeringens politik blir verklighet – detta i ett läge när lärarbristen redan är allvarlig, både på kort och på lång sikt.

Min fråga till utbildningsministern blir därför:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att säkerställa att lärarbristen inte ökar om regeringens politik genomförs?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:942 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)



U2018/00971/GV

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:942 av Maria Stockhaus (M)
Lärarbrist

Maria Stockhaus har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att lärarbristen inte ökar om regeringens politik genomförs.

Frågan är föranledd av en rapport från Svenskt Näringsliv som låtit SCB fråga ett antal lärare anställda i fristående skolor samt hos privata utbildningsanordnare inom kommunal vuxenutbildning om de i första hand skulle söka nytt arbete hos en kommunal huvudman om den egna arbetsgivaren avvecklar sin verksamhet. Av totalt 2 000 tillfrågade anges att 679 svarat på frågan (33 procent), av vilka 51 procent angav att de vid en avveckling i första hand skulle söka arbete hos en kommunal skolhuvudman. Av övriga angav 14 procent att de i första hand skulle söka annat jobb än inom skolväsendet, 8 procent att de i första hand skulle vidareutbilda sig till ett annat yrke och 11 procent uppgav att de i första hand skulle göra något annat. Samtidigt anges att 17 procent inte visste eller att uppgift saknades.

Det går inte av det redovisade enkätsvaret som Maria Stockhaus gör att dra slutsatsen att 11 000 lärare skulle lämna skolväsendet om enskilda huvudmän för fristående skolor skulle välja att lägga ner verksamheten.

Men jag berättar gärna om olika åtgärder jag och regeringen gör för att öka antalet lärare och läraryrkets attraktivitet. Sedan 2015 pågår en kraftig utbyggnad av antalet utbildningsplatser inom förskollärar- och lärarutbildningarna, och vi satsar på olika utbildningsinsatser för lärare och blivande lärare, t.ex. Lärarlyftet, VAL och ULV. I budgetpropositionen för 2018 har vi dessutom avsatt särskilda medel till projekt som ska skapa fler vägar in i lärar- och förskolläraryrkena. Hur dessa projekt ska se ut bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare har regeringens satsning på höjda löner för lärare, det s.k. Lärarlönelyftet, som utformats i dialog med arbetsmarknadens parter inom skolan lett till löneökningar med i snitt 2 600 kronor i månaden för ca 65 000 lärare. Vi arbetar också aktivt med att minska lärares arbetsbelastning och administrativa bördor genom att bl.a. digitalisera de nationella proven och möjliggör fler anställningar av stödpersonal i skolorna så att lärare ska kunna fokusera på kärnuppgiften, dvs. undervisningen. Nu inväntar vi slutbetänkandet från utredningen Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner som bl.a. ska innehålla förslag om hur arbetssituationen för lärare kan förbättras.

Genom regeringens förslag att privata aktörer ska återinvestera huvuddelen av eventuellt överskott från offentliga medel i verksamheten skapas förutsättningar för att utveckla verksamhetens kvalitet och ytterligare förbättra villkoren för de som arbetar inom välfärden. Genom att överskott ska återinvesteras kan medlen användas till att höja personaltätheten, att öka kontinuiteten samt att förbättra löner och andra villkor för medarbetarna, i stället för att försvinna till annat, t.ex. utdelning till ägare.

Stockholm den 7 mars 2018

Gustav Fridolin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.