Landets skolböcker och det mångkulturella perspektivet

den 1 februari

Svar på fråga 2005/06:861 om landets skolböcker och det mångkulturella perspektivet

Statsrådet Ibrahim Baylan

Joe Frans har frågat mig vad som har gjorts i fråga om landets skolböcker och det mångkulturella perspektivet samt vad jag avser att göra framgent.

Skolan är en viktig aktör i utvecklingen av demokrati, jämställdhet, tolerans och respekt för mänskliga rättigheter. I läroplaner och kursplaner beskrivs den värdegrund som skolan ska förmedla och som alla som arbetar i skolan ska levandegöra. Det är av vikt att man inom skolan för en diskussion om innehållet i de läromedel som används och reflekterar över hur dessa stöder skolans uppdrag. Läroböckernas behandling av ämnena och kunskapsområdena får inte strida mot läroplanerna och relevanta kursplaner. Regeringen har redan uppmärksammat och tagit läroböckernas bristande kvalitet i detta avseende på stort allvar, inte minst mot bakgrund av skolans värdegrundsuppdrag.

Den statliga granskningen av läromedel avvecklades 1991. Kommunerna har ansvaret för skolornas läromedelsstandard. Lärare och skolledare gör den pedagogiska bedömningen av vad som ska köpas in inom ramen för skolans budget. Enligt grundskoleförordningen (1994:1194) ska särskild vikt läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp. I begreppet läromedel ingår böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel.

Flera undersökningar visar att det finns exempel på läroböcker som ger uttryck för främlingsfientlighet och intolerans mot homosexuella, bisexuella och transpersoner (HBT). Statens skolverk har tittat närmare på jämställdhet i fysikläromedel i Genus och text (1999). I utredningen Det blågula glashuset (SOU 2005:56) hänvisas till flera utredningar om läromedel och etnicitet. Hösten 2002 beviljade regeringen Ungdomsförbundet för sexuellt likaberättigande stöd ur Allmänna arvsfonden för projektet som resulterade i rapporten Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år (2003). Rapporten visar att i stort sett samtliga analyserade läroböcker behandlade HBT-frågorna okunnigt samt fördomsfullt. Andra studier visar att läromedlen i hög grad styr undervisningen och att de är bärare av värderingar och ger kulturella signaler och visar på behovet av att se över vilka budskap skolböckerna förmedlar.

Mot denna bakgrund gav regeringen i maj 2005 ett uppdrag åt Statens skolverk att se över ett urval av läroböcker i grund- och gymnasieskolans undervisning. Läroböckerna ska analyseras med avseende på i vilken omfattning och på vilket sätt de avviker från läroplanens värdegrund. Eventuella uttryck för diskriminering eller andra former av kränkningar på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder ska särskilt uppmärksammas.

Skolverket har redovisat att myndigheten avser att genomföra uppdraget genom att anlita forskare med specialkompetens inom varje aspekt som nämnts i regeringens uppdrag för att göra text- och bildanalys av läroböcker som används i skolorna. Skolverket ska redovisa uppdraget till regeringen (Utbildnings- och kulturdepartementet) senast den 1 december 2006.

Ett ytterligare led i arbetet med att värna människors lika värde är att regeringen överlämnat propositionen Trygghet, respekt och ansvar @ om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling (prop. 2005/06:38) till riksdagen i oktober 2005 med förslag till ny lag med förbud mot alla former av kränkande behandling. Lagstiftningens ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter samt motverka ovan angivna diskrimineringsgrunder samt annan kränkande behandling. Lagen omfattar all skollagsregelerad verksamhet @ förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund- och gymnasieskolan, kommunernas vuxenutbildning samt fristående skolor.

Jag kommer att noga följa utvecklingen och informera mig om redovisningen av Skolverkets studie av läroböcker.