Läkemedelsinformation för äldre
Skriftlig fråga 2008/09:899 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-05
- Anmäld
- 2009-05-06
- Besvarad
- 2009-05-08
- Svar anmält
- 2009-05-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 maj
Fråga
2008/09:899 Läkemedelsinformation för äldre
av Jeppe Johnsson (m)
till socialminister Göran Hägglund (kd)
För många äldre innebär läkemedel att de kan leva ett gott liv trots ohälsa. Läkemedelsanvändning är dock i många fall komplicerat och kan medföra hälsorisker. Bristande information i läkemedelsanvändningen leder ofta till såväl övermedicinering som onödiga kostnader för både den enskilde och samhället i stort.
Dessa problem konstaterades bland annat av Socialstyrelsen i mitten av 1990-talet. I lokala försöksprojekt har man sedan dess försökt motverka de potentiella problem felanvändning av läkemedel kan medföra. Inom ramarna för dessa analyseras och diskuteras patienters totala läkemedelsanvändning tillsammans med läkemedelskunniga. Enligt försökens utvärderingar har läkemedelsinformationen entydigt lett till positiva effekter såsom mindre läkemedelsbehov och minskade symtom. Dessutom sjönk läkemedelskostnaden i en studie med 1 400 kronor per vårdtagare. Kort sagt leder läkemedelsinformation för äldre ofta till oförändrat eller ökat välbefinnande och till en minskad läkemedelskostnad.
I dag genomförs läkemedelsgenomgångar i en handfull kommuner och landsting. Utfallen och attityderna kring dessa är mycket goda och tyder på att liknande resultat skulle kunna uppnås i övriga landet. Då kunskapen om dessa verksamheter är liten och oförankrad menar jag att frågan bör lyftas om läkemedelsinformation för äldre bör lyftas och diskuteras på ett högre plan.
Avser socialministern att vidta några åtgärder för att fler äldre ska få hjälp med sin läkemedelsanvändning?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:899 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2008/09:899 Läkemedelsinformation för äldre
Socialminister Göran Hägglund
Jeppe Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att fler äldre ska få hjälp med sin läkemedelsanvändning.
Det finns i dag nya läkemedel som gör det möjligt att bättre behandla de sjukdomar och besvär som äldre drabbas av. Emellertid kan samtidig användning av flera olika läkemedel innebära risker. Felmedicinering drabbar den enskilde patienten och det är ett stort och angeläget samhällsproblem att komma till rätta med. Regeringen har därför under senare år vidtagit en rad åtgärder för att förbättra och säkra läkemedelsbehandlingen av äldre.
För åren 2007 till 2009 utgår 1,35 miljarder kronor per år i stimulansbidrag till kommuner och landsting för att höja kvaliteten i omsorgen och vården om äldre personer. Läkemedelsgenomgångar är ett av sju prioriterade områden. Regeringens bedömning är att läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen.
Vid Socialstyrelsen pågår arbete med att ta fram nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen kommer att rekommendera en minskad användning av läkemedel och att huvudmännen först utreder den bakomliggande orsaken till att personer med demenssjukdom visar psykiska symtom.
Den 1 juli 2008 trädde patientdatalagen (2008:355) i kraft. Syftet med den nya lagen är att patientinformation ska kunna delas mellan olika vårdgivare om patienten samtycker till det. Genom en samlad elektronisk åtkomst till patientens vårdhistorik från olika vårdgivare kan ansvarig läkare få en total bild av tidigare behandlingar och medicineringar.
Den 1 juni 2009 kommer lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning att ändras. Legitimerade sjuksköterskor kommer i akuta situationer att kunna få tillgång till uppgifter om de läkemedel som patienten hämtat ut på apotek under de senaste 15 månaderna. Tidigare har denna åtkomst varit begränsad till förskrivare, farmaceuter och patienten själv. Denna lagändring förbättrar möjligheterna att fatta beslut om nya läkemedel på ett bättre underlag än i dag.
Regeringen har i det nya verksamhetsavtalet med Apoteket AB givit bolaget möjlighet att utveckla ett nytt elektroniskt expeditionsstöd. Med ett sådant stöd kan läkare korrigera ordinationer om systemet larmar om dubbelförskrivning, feldosering eller interaktion.
Det finns i dag skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen för vårdgivare att snarast anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (lex Maria). I socialtjänstlagen finns bestämmelser om en skyldighet för anställda och för dem som är verksamma i omsorgerna om äldre eller människor med funktionshinder att anmäla allvarliga missförhållanden (lex Sarah). Felmedicinering kan omfattas av en sådan skyldighet.
Regeringens åtgärder måste ses i ljuset av att läkemedelsbehandling av äldre är en kedja av olika åtgärder, där alla länkar är lika nödvändiga. Insatser måste inriktas mot alla steg i processen och kan inte begränsas till åtgärder mot enstaka delar.
Detta framgår också tydligt i SBU:s rapport Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?. Rapporten visar att det inte finns någon enskild åtgärd, exempelvis läkemedelsgenomgångar, som kan lösa dagens problem med läkemedelsbehandling av äldre patienter. I stället krävs flera parallella förändringar som rör informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och behandlingsuppföljning, distribution av läkemedel samt utbildningsinsatser.
Jag kommer att noga följa utvecklingen av de åtgärder som vidtagits.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.