den 8 maj
Svar på fråga
2008/09:899 Läkemedelsinformation för äldre
Socialminister
Göran Hägglund
Jeppe
Johnsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att fler
äldre ska få hjälp med sin läkemedelsanvändning.
Det
finns i dag nya läkemedel som gör det möjligt att bättre behandla de sjukdomar
och besvär som äldre drabbas av. Emellertid kan samtidig användning av flera
olika läkemedel innebära risker. Felmedicinering drabbar den enskilde patienten
och det är ett stort och angeläget samhällsproblem att komma till rätta med.
Regeringen har därför under senare år vidtagit en rad åtgärder för att
förbättra och säkra läkemedelsbehandlingen av äldre.
För
åren 2007 till 2009 utgår 1,35 miljarder kronor per år i stimulansbidrag till
kommuner och landsting för att höja kvaliteten i omsorgen och vården om äldre
personer. Läkemedelsgenomgångar är ett av sju prioriterade områden. Regeringens
bedömning är att läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder som behöver
vidtas för att åstadkomma bättre kvalitet i läkemedelsbehandlingen.
Vid
Socialstyrelsen pågår arbete med att ta fram nationella riktlinjer för vård och
omsorg om personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen kommer att rekommendera
en minskad användning av läkemedel och att huvudmännen först utreder den
bakomliggande orsaken till att personer med demenssjukdom visar psykiska
symtom.
Den 1
juli 2008 trädde patientdatalagen (2008:355) i kraft. Syftet med den nya lagen
är att patientinformation ska kunna delas mellan olika vårdgivare om patienten
samtycker till det. Genom en samlad elektronisk åtkomst till patientens
vårdhistorik från olika vårdgivare kan ansvarig läkare få en total bild av
tidigare behandlingar och medicineringar.
Den 1
juni 2009 kommer lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning att ändras.
Legitimerade sjuksköterskor kommer i akuta situationer att kunna få tillgång
till uppgifter om de läkemedel som patienten hämtat ut på apotek under de
senaste 15 månaderna. Tidigare har denna åtkomst varit begränsad till
förskrivare, farmaceuter och patienten själv. Denna lagändring förbättrar
möjligheterna att fatta beslut om nya läkemedel på ett bättre underlag än i dag.
Regeringen
har i det nya verksamhetsavtalet med Apoteket AB givit bolaget möjlighet att
utveckla ett nytt elektroniskt expeditionsstöd. Med ett sådant stöd kan läkare
korrigera ordinationer om systemet larmar om dubbelförskrivning, feldosering
eller interaktion.
Det
finns i dag skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen för vårdgivare att
snarast anmäla till Socialstyrelsen om en patient i samband med hälso- och
sjukvård drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada
eller sjukdom (lex Maria). I socialtjänstlagen finns bestämmelser om en
skyldighet för anställda och för dem som är verksamma i omsorgerna om äldre
eller människor med funktionshinder att anmäla allvarliga missförhållanden (lex
Sarah). Felmedicinering kan omfattas av en sådan skyldighet.
Regeringens
åtgärder måste ses i ljuset av att läkemedelsbehandling av äldre är en kedja av
olika åtgärder, där alla länkar är lika nödvändiga. Insatser måste inriktas mot
alla steg i processen och kan inte begränsas till åtgärder mot enstaka delar.
Detta
framgår också tydligt i SBU:s rapport Äldres läkemedelsanvändning – hur kan den förbättras?.
Rapporten visar att det inte finns någon enskild åtgärd, exempelvis
läkemedelsgenomgångar, som kan lösa dagens problem med läkemedelsbehandling av
äldre patienter. I stället krävs flera parallella förändringar som rör
informationshantering, rutiner och hjälpmedel för förskrivning och
behandlingsuppföljning, distribution av läkemedel samt utbildningsinsatser.
Jag
kommer att noga följa utvecklingen av de åtgärder som vidtagits.