Till innehåll på sidan

Lägre grad av antibiotikaresistens med rena händer

Skriftlig fråga 2017/18:1267 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2018-05-04
Överlämnad
2018-05-07
Anmäld
2018-05-14
Sista svarsdatum
2018-05-16
Svarsdatum
2018-05-23
Besvarad
2018-05-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Antibiotikaresistens är ett världsomfattande problem som påverkar mycket mer än hälso- och sjukvården. En viktig metod för att minska förekomsten av smittspridning och därmed förekomsten av infektioner med efterföljande antibiotikabehandling är att tvätta händerna. Med förbättrad hygien kan användandet av antibiotika minska.

En enkel metod som kan tillämpas på de flesta platser till en låg kostnad är handhygien. Att tvätta händerna regelbundet minskar risken för infektioner.

Den 5 maj har WHO utlyst till handhygienens dag, vilket i sig är bra, men det finns ytterligare 364 dagar under året. Betydelsen av god handhygien kan inte nog understrykas i något sammanhang eller på någon plats.

I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten med hygienfrågor, inklusive handhygien, och motsvarande myndigheter finns i ett stort antal andra länder för att stödja tillämpningen av god hygien.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

På vilket sätt är ministern beredd att arbeta för att kunskapen om god handhygien ska öka såväl nationellt som internationellt?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:1267 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)



S2018/02841/FS

Socialdepartementet

Socialministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2017/18:1267 av Margareta Cederfelt (M)
Lägre grad av antibiotikaresistens med rena händer

Margareta Cederfelt har frågat mig på vilket sätt jag är beredd att arbeta för att kunskapen om god handhygien ska öka såväl nationellt som internationellt.

Inledningsvis vill jag återigen framhålla att antibiotikaresistens är ett gräns- och sektorsöverskridande hälsohot som ökar i omfattning. I Sverige är resistensläget relativt gott, vilket är resultatet av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under lång tid. För att behålla den förhållandevis gynnsamma svenska situationen krävs ett fortsatt aktivt och långsiktigt arbete. Regeringen prioriterar därför antibiotikaresistensfrågan, såväl vad gäller nationellt arbete som inom Europeiska unionen (EU) och internationellt.

Den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens understryker bl.a. behovet av fortsatt starka förebyggande åtgärder, såsom vårdhygieniska insatser. Regeringen har beslutat om ett förnyat uppdrag angående en nationell samverkansfunktion angående antibiotikaresistens, vilken involverar mer än 20 myndigheter och icke-statliga aktörer. Inom ramen för uppdraget redovisades i december 2017 en reviderad tvärsektoriell handlingsplan för 2018–2020 som är i linje med regeringens strategi. Arbetet inom samverkansfunktionen har t.ex. resulterat i en gemensam informationsinsats, Skydda antibiotikan.

Hälso- och sjukvårdshuvudmännen har ett viktigt ansvar för att vården är säker och bedrivs med god hygienisk standard. Det är vidare angeläget att hälso- och sjukvården arbetar med de mål och insatser som beskrivs i den svenska strategin för arbetet mot antibiotikaresistens. Regeringen stödjer genom den nationella kompetensgruppen Strama hälso- och sjukvårdens arbete mot antibiotikaresistens. Regeringen har även avsatt medel till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att i samarbete med landstingen bedriva patientsäkerhetsarbete som bl.a. har bäring på vårdrelaterade infektioner.

Folkhälsomyndigheten har, inom ramen för myndighetens ordinarie instruktion, i uppdrag att verka för minskad smittspridning och att möjligheten att effektivt använda antibiotika bevaras. Det ska t.ex. ske genom att myndigheten ska samla in, analysera och aktivt förmedla kunskap. Folkhälsomyndigheten och SKL har t.ex. tagit fram en ny webbplats, Renahänder.se, som fokuserar på handhygien inom vård och omsorg.

Socialstyrelsen har genom sin instruktion i uppdrag att ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom hälso- och sjukvårdens område. Myndigheten analyserar och stödjer t.ex. den nationella utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet och har tagit fram föreskrifter för basal hygien i vård och omsorg. På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen, i samarbete med andra aktörer, även utvecklat ett samlat stöd för hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbete. Myndigheten har fortsatt i uppdrag att vidareutveckla detta stöd.

Mot bakgrund av antibiotikaresistensfrågans gränsöverskridande karaktär är internationellt arbete mot antibiotikaresistens avgörande. Vad avser internationellt arbete framhåller regeringen vikten av ledarskap i de multilaterala processerna, inom EU och genom bilaterala kontakter och samarbeten. Mycket arbete återstår men viktiga framsteg har gjorts under senare år. Det omfattar t.ex. arbetet kring den globala handlingsplanen om antimikrobiell resistens (AMR), högnivåmötet om AMR i Förenta nationernas generalförsamling och den tvärsektoriella EU-handlingsplanen om AMR.

Av ovanstående framgår att det finns en struktur för att vidhålla och vidareutveckla arbetet angående antibiotikaresistens och patientsäkerhet. Det omfattar förebyggande åtgärder såsom att öka kunskapen om god handhygien. Antibiotikaresistens och patientsäkerhet kommer även framöver vara viktiga frågor för regeringen.

Stockholm den 23 maj 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.