Kvotering som en del av jämställdhetspolitiken
Skriftlig fråga 2010/11:638 av Jansson, Eva-Lena (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-07-15
- Besvarad
- 2011-07-28
- Besvarad
- 2011-07-29
- Svar anmält
- 2011-08-25
- Anmäld
- 2011-08-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2010/11:638 Kvotering som en del av jämställdhetspolitiken
av Eva-Lena Jansson (S)
till statsrådet Nyamko Sabuni (FP)
Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken, som antogs av riksdagen den 16 maj 2006, är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I det första av delmålen, En jämn fördelning av makt och inflytande, betonas att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
I vårt grannland Norge har man en lag som anger att bolagens styrelser ska bestå av minst 40 procent av vardera kön. Lagen har varit verkningsfull och skulle åstadkomma liknande resultat i Sverige om regeringen hade ambitioner att fullfölja riksdagens mål för jämställdhetspolitiken. Nyligen har Europaparlamentet uppmanat medlemsstaterna och kommissionen att vidta åtgärder, bland annat genom att införa kvotering för att öka andelen kvinnor i företagens styrande organ. Inom EU har både Spanien och Frankrike redan lagstiftat i frågan.
Min fråga till statsrådet Nyamko Sabuni är följande:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att regeringen i höst ska lägga fram förslag om att kvotering till bolagsstyrelser ska införas?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:638 besvarad av Statsrådet Nyamko Sabuni
den 28 juli
Svar på fråga
2010/11:638 Kvotering som en del av jämställdhetspolitiken
Statsrådet Nyamko Sabuni
Eva-Lena Jansson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att regeringen i höst ska lägga fram förslag om att kvotering till bolagsstyrelser ska införas.
Det är bara ett par veckor sedan jag svarade på en liknande fråga från Eva-Lena Janssons partikamrat, Jenny Nilsson, men jag upprepar gärna mitt budskap.
Jag är frustrerad över att näringslivet ännu 2011 är så ointresserat av att ta till vara den kompetens som så många kvinnor besitter. Trots det så står jag fast vid att lagstiftning inte är den bästa vägen att gå. Ägarna och valberedningarna måste ta sitt ansvar, lyfta blicken och vidga sin rekryteringsbas även utan lagstiftning.
Jag menar att vi når fler kvinnor i bolagsstyrelserna genom att fler kvinnor tar plats i ledningsgrupper och blir verkställande direktörer. Vi måste se hela karriärstegen. Regeringens utnämningspolitik, som har inneburit att ledande tjänster blir föremål för en mer professionell hantering och utannonsering, har medfört både ökad transparens och en jämnare könsfördelning bland myndighetscheferna. Andelen kvinnor som är vd är visserligen fortfarande relativt låg men jag gläds åt att fler kvinnor har tillträtt som detta i de statligt ägda företagen. De har ökat från 11 procent 2009 till knappt 25 procent 2011.
Regeringen har genom ett antal olika åtgärder även underlättat för näringslivet när det gäller att rekrytera kvinnor till ledande positioner. Som exempel kan jag nämna programmet Styrelsekraft, som syftar till att öka andelen kvinnor på chefspositioner och i styrelser. Ett annat program med likartat syfte är Kvinnors karriärutveckling i staten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.