Kvinnors skydd vid frisläppande av våldsmän
Skriftlig fråga 2005/06:1053 av Schyman, Gudrun (-)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-20
- Anmäld
- 2006-02-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2006-03-08
- Svar anmält
- 2006-03-08
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 februari
Fråga 2005/06:1053 av Gudrun Schyman (-) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Kvinnors skydd vid frisläppande av våldsmän
Nyligen släpptes en man som suttit i förhör efter misstanke om grov kvinnofridskränkning mot sin sambo. Ett par timmar senare hittades kvinnan död. Mannen är nu häktad som skäligen misstänkt för mord. Ingen hade meddelat kvinnan att mannen var försatt på fri fot.
Polis och åklagare bollar ansvaret för frisläppandet mellan sig. Åklagaren säger sig inte ha underrättelseskyldighet och polisen svarar svävande på frågan om ansvar att underrätta anhöriga.
Detta är ytterligare ett fall som tydligt visar att kvinnors skyddsbehov inte tas på allvar. Att rutiner saknas och att frågor faller mellan stolarna är inte ovanligt men oerhört provocerande när det handlar om kvinnors liv.
Min fråga till statsrådet är:
Tänker statsrådet vidta några åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor vid frisläppandet av våldsmän?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1053 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1053 om kvinnors skydd vid frisläppande av våldsmän
Justitieminister Thomas Bodström
Gudrun Schyman har frågat mig om jag tänker vidta några åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor vid frisläppande av våldsmän.
Jag vill understryka att bekämpandet av mäns våld mot kvinnor är en högt prioriterad fråga för mig och regeringen. Jag vågar påstå att det inte finns någon regering som gjort mer för att bekämpa denna företeelse och stärka brottsoffrens rättigheter än den svenska. Vi är dock inte på något sätt nöjda, utan detta arbete ska fortsätta med oförminskad kraft.
Ett led i det arbetet är att vidta ytterligare åtgärder som ökar skyddet för de kvinnor som lever under ett ständigt hot att utsättas för våld. Detta kan till exempel åstadkommas genom att antalet överträdelser av besöksförbud minskar. Regeringens ambition är att påskynda införandet av ett system där besöksförbud i vissa fall kan övervakas med hjälp av elektronisk kontroll, så kallat förstärkt besöksförbud. Det är mot den bakgrunden som regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att undersöka olika tekniska lösningar som kan användas för att förstärka besöksförbud med elektronisk övervakning.
När det gäller polismyndighetens och åklagarens underrättelseskyldighet gentemot målsäganden innebär bestämmelserna i förundersökningskungörelsen (1947:948) att målsäganden ska underrättas om vissa särskilt angivna beslut och händelser under förundersökningen. Alla de situationer där underrättelse bör lämnas till målsäganden regleras dock inte uttömmande i denna förordning. Frågan om en underrättelse om ett frisläppande av den misstänkte gärningsmannen ska lämnas till målsäganden eller inte avgörs från fall till fall av polismyndigheten efter en bedömning av målsägandens skyddsbehov.
Efter uppdrag från regeringen har Rikspolisstyrelsen utvecklat riktlinjer för polisens hot- och riskbedömningar i ärenden om våld i nära relationer samt i ärenden om besöksförbud. Dessa riktlinjer är ett viktigt instrument vid bedömningen av målsägandes skyddsbehov. Det är självklart att såväl innehållet i som den praktiska tillämpningen av denna typ av riktlinjer kontinuerligt ses över samt att dessa förbättras när det finns ett behov av det.
Jag kommer givetvis att noggrant följa myndigheternas fortsatta metodutvecklingsarbete på detta viktiga område.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.