den 11 mars
Svar på fråga
2010/11:352 Kvinnors skuldsättning på grund av mikrolån
Statsrådet Gunilla Carlsson
Amineh Kakabaveh har frågat mig vilka åtgärder jag
avser att vidta för att garantera att mikrolån som finansierats med svenska
biståndsmedel inte leder till att människor fastnar i skuldfällor samt för att
granska Grameen Banks agerande i samband med överföringen av biståndsmedel till
ett privat bolag.
Mikrokrediter kan ha betydande positiva effekter
för fattiga människors möjligheter att skapa sig en försörjning eller jämna ut
variationer i hushållets inkomster över året. Genom mikrokrediter har många
människor, inte minst kvinnor, fått möjlighet att själva förbättra sina liv.
Grameen Bank och andra institutioner har bidragit till att skapa finansiella
tjänster för fattiga människor, som normalt inte har tillgång till det
reguljära banksystemet. Under senare år har kritik riktats mot att
räntenivåerna i vissa fall är höga. Det är bra att det förs en diskussion om
detta.
Min uppfattning, som också bekräftas av flera
internationella studier, är att mikrokrediter generellt sett är ett effektivt
sätt att minska fattigdom, förbättra levnadsvillkoren för fattiga människor och
minska deras utsatthet. Grameen Bank har i dag cirka åtta miljoner låntagare
och det går naturligtvis att hitta exempel på att människor inte klarat av att
betala tillbaka sina lån, på samma sätt som det finns exempel i Sverige där
låntagare fått problem.
Även om det stora flertalet låntagare klarar av
sina avbetalningar, är det olyckligt att enskilda människor drabbas hårt om de
inte kan betala sina lån. Det är viktigt att mikrofinansverksamheten utformas
på ett ansvarsfullt sätt och att det finns lagar och regelverk som ser till
att indrivning av fordringar sker på ett rättssäkert sätt och som möjliggör för
fattiga människor som har hamnat i en skuldfälla att ta sig ur sin situation.
Sverige har genom Sida haft ett väl fungerande
samarbete med Grameen Bank och Bangladesh regering. Uppföljningen av insatsen
visar på mikrolånens positiva effekter för fattiga människor, särskilt kvinnor,
och att verksamheten genomförts i enlighet med avtal. Det svenska stödet till
Grameen Bank avslutades 1993.
Det finns inga misstankar om att svenska medel ska
ha använts felaktigt av Grameen Bank. Fyra år efter att det svenska stödet
avslutats, överfördes medel från Grameen Bank till en annan del av koncernen
för att sedan lånas tillbaka till mikrofinansverksamheten. Sverige hade varken
juridiskt ansvar för eller inflytande över verksamheter och händelser inom
Grameenkoncernen som skedde flera år efter det att samarbetet avslutats.
Mikrokrediter, om de används rätt, är en metod
bland flera för att bidra till att fattiga människor kan förbättra sin
situation. Sida har riktlinjer för hur myndigheten ska arbeta med
mikrofinansiering. Riktlinjerna tar ett helhetsgrepp på finansiella tjänster
för fattiga människor och betonar bland annat vikten av att stödja fattiga
människors möjligheter att inte bara låna, utan även spara, teckna försäkringar
och transferera pengar.