Kvinnor i krig
Skriftlig fråga 2008/09:976 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-05-22
- Anmäld
- 2009-05-25
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2009-06-01
- Besvarad
- 2009-06-02
- Svar anmält
- 2009-06-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 maj
Fråga
2008/09:976 Kvinnor i krig
av Carina Hägg (s)
till utrikesminister Carl Bildt (m)
Den humanitära rättens regler kallas ibland krigets lagar. Genèvekonventionerna innehåller humanitära skyddsregler för skydd av civila, krigsfångars behandling med mera. Vi har lagar som reglerar förhållanden för militär personal vid krig. Genèvekonventionerna behandlar även hur sårade soldater och krigsfångar ska behandlas. Och Haagkonventionerna har satt upp regler för hur krig får föras. Men flickor och kvinnor som tvingats till soldatrollen har ofta själva utsatts för våld, och sexuella övergrepp omfattas av tradition inte av nuvarande konventioner och lagar som berör förhållanden för militär men omfattas inte heller av konventioner och resolutioner som berör civila. Detta är en grupp där tillhörigheten för ansvaret bör klarläggas.
Min fråga till utrikesministern är hur han avser att verka för ett tydliggörande av det legala ansvaret för den situation då flickor och kvinnor med våld och tvång tvingats till militära uppgifter.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:976 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på fråga
2008/09:976 Kvinnor i krig
Utrikesminister Carl Bildt
Carina Hägg har frågat mig hur jag avser att verka för ett tydliggörande av det legala ansvaret för den situation då flickor och kvinnor med våld och tvång tvingats till militära uppgifter.
Den internationella humanitära rätten eller krigets lagar består av två delar. Den ena delen skyddar dem som inte deltar eller inte längre deltar i striderna, det vill säga civila, sårade och sjuka samt krigsfångar eller andra internerade. Som Carina Hägg påpekar finns för dessa skyddade personkategorier de fyra Genèvekonventionerna. Den andra delen, ibland kallad för Haagreglerna, sätter upp förbud eller begränsningar för vilka stridsmetoder eller stridsmedel (vapen) som får användas i en väpnad konflikt. Inom denna del finns regler för att skydda dem som deltar i striderna, det vill säga kombattanter, mot onödigt lidande eller överflödig skada.
En kombattant är någon som tillhör de stridande styrkorna eller tillhör en organiserad väpnad grupp som står under ett ansvarigt befäl, bär sina vapen öppet och följer krigets lagar. I princip är alla andra civila och civila förlorar bara sitt skydd under den tid då de direkt deltar i striderna.
Människor som befinner sig i en väpnad konflikt tillhör någon av dessa ovanstående kategorier. Ingen kan hamna utanför den humanitära rätten.
När det gäller flickor – eller pojkar – som tvingats till soldatrollen är den humanitära rätten tydlig. Rekrytering och användning av barn i väpnade konflikter är förbjuden. Att rekrytera barn under 15 år anses vara en krigsförbrytelse i den internationella brottmålsdomstolens stadga. För de 128 stater som är bundna av det fakultativa protokollet till barnkonventionen om barn i väpnade konflikter gäller en 18-årsgräns.
När det gäller kvinnor – eller män – som tvingats till soldatrollen av en icke-statlig väpnad grupp kan ett flertal brott vara för handen, så som kidnappning, tvångsarbete eller slaveri.
Våldtäkt och andra former av sexuellt våld i väpnade konflikter är också förbjudet enligt humanitärrättsliga regler och utgör ett stort problem i dagens väpnade konflikter och i postkonfliktsituationer. Den svenska regeringen ser det arbete som bedrivs på olika nivåer vad gäller genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, 1820 om sexuellt våld i konflikt, samt 1612 om barn i väpnade konflikter som prioriterat både ur ett utrikes- och säkerhetspolitiskt perspektiv och ur ett utvecklings- och jämställdhetsperspektiv. Detta framgår tydligt i handlingsplanen för genomförande av resolution 1325 som antogs av regeringen i februari 2009. I handlingsplanen utgör resolution 1820 en viktig fördjupning och ett förtydligande av skyddsaspekten av 1325. Regeringens landfokusering av det svenska utvecklingssamarbetet inkluderar en kategori av konflikt- och postkonfliktländer, där insatser för att genomföra 1325 och 1820 är centrala.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.