Till innehåll på sidan

Kriminella angrepp mot friluftsverksamheter

Skriftlig fråga 2018/19:347 av Kjell-Arne Ottosson (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-04
Överlämnad
2019-03-04
Anmäld
2019-03-05
Svarsdatum
2019-03-13
Sista svarsdatum
2019-03-13
Besvarad
2019-03-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Mikael Damberg (S)

 

Under helgen den 22–24 februari anordnades stövar-SM för rävhundar i Värmland. I samband med tävlingen dyker det upp tre bilar med totalt tolv svartklädda maskerade människor som är tydliga med att de kommer från Hunt Saboteurs Sweden. Då de inser att de kommit försent till samlingsplatsen för att kunna stoppa genomförandet åker de runt i området i syfte att leta upp de olika ekipagen för att störa jaktproven. De maskerade aktivisterna fotograferar och filmar provdeltagarna. Bilder och filmer läggs sedan ut på sociala medier.

Dag två är de maskerade aktivisterna på plats tidigare och fotograferar arrangörerna när de anländer.

Polisen fanns på plats under hela helgen eftersom man väntade sig att dessa aktivister skulle dyka upp. Aktivisterna lyckades inte förstöra SM-proven.

Kriminella djurrättsaktivister har trappat upp sin verksamhet i Sverige under de senaste åren. De utsätter bönder, jägare och djurägare för olika typer av brott, inte minst olaga hot inklusive dödshot. En taktik som används är att mordhota djurägares anhöriga. Nyligen hade SVT planerat ett inslag med hotade djurägare, men alla tillfrågade hoppade av på grund av att hot riktats mot dem. Anhöriga till en journalist som rapporterat om djurrättsrelaterad brottslighet har dödshotats. Detta är naturligtvis ett allvarligt angrepp på demokratin. Det innebär också att den som filmas av maskerade djurrättsaktivister vet att dödshot både mot en själv och mot ens anhöriga kan vara nära förestående.

Under ovannämnda SM-prov frågade en av besökarna om polisen kunde beordra demaskering då vi har ett maskeringsförbud, men polisen bedömde det inte som möjligt att göra ett ingripande. Polisen uppmanade deltagarna att anmäla eventuella brott men sa samtidigt att det sannolikt inte skulle leda till något eftersom det är svårt att avgöra vem som gör vad när aktivisterna är maskerade samt att ärendena skulle få låg prioritet.

Vi ser alltså att i praktiken kan en grupp aktivister skrämma människor som utövar en fullt laglig friluftsverksamhet och därigenom rimligtvis borde vara skyddade av föreningsfriheten. Om kriminella aktivister når framgång i att hindra en grupp medborgare från att utöva sin grundlagsfästa rätt till föreningsfrihet och allmänna sammankomster innebär detta att en gräns har passerats och att vägen ligger öppen för att med olika former av hotfullt agerande hindra fler typer av fullt lagliga intressen och verksamheter. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:

 

Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att stoppa maskerade aktivister från att genom hot och andra brott hindra medborgarnas möjligheter att delta i lagliga friluftsaktiviteter?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:347 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)



Ju2019/00867/POL

Justitiedepartementet

I

nrikesministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:347 av Kjell-Arne Ottosson (KD)
Kriminella angrepp mot friluftsverksamheter

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att stoppa maskerade aktivister från att genom hot och andra brott hindra medborgarnas möjligheter att delta i lagliga friluftsaktiviteter.

Att öka tryggheten och bekämpa brottsligheten är några av regeringens mest prioriterade frågor. Det kan inte accepteras att någon för att uppnå politiska syften förstör eller stjäl någon annans egendom, eller i värsta fall skadar andra människor. Det kan inte heller accepteras att människor hindras från att delta i lagliga verksamheter, på grund av att aktivister försöker störa och stoppa verksamheten. Föreningsfriheten har en viktig plats för bevarandet och utvecklandet av vår demokrati.

Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att den typ av brott som bland annat lantbrukare, jägare och djurägare utsätts för ska hanteras effektivt av rättsväsendet, både avseende resurser och lagstiftning.

Den förra och nuvarande regeringens satsningar på Polismyndigheten är centrala. En effektiv brottsbekämpning kräver resurser och satsningen måste förstås komma hela landet till del. Polismyndigheten måste kunna upprätthålla sin verksamhet i hela landet, såväl storstad som glesbygd. Hur polisen väljer att organisera sig och vilken typ av brott som ska utredas av vem måste däremot vara upp till myndighetsledningen att besluta om.

Regeringen har vidare lagt ett antal förslag till ny lagstiftning som är relevanta i detta sammanhang. Den 1 juli 2017 höjdes minimistraffet för grovt olaga hot. Samma datum gjordes även lagändringar rörande skadegörelsebrottet. Bland annat skärptes straffskalan för grov skadegörelse till fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Enligt lagen om förbud mot maskering i vissa fall gäller ett maskeringsförbud bland annat för personer som på allmän plats deltar i en folksamling, som inte utgör en allmän sammankomst eller offentlig tillställning, om folksamlingen genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna. Ett förbud mot maskering gäller även vid idrottsarrangemang som anordnas på en idrottsanläggning. Straffskalan för överträdelse av förbudet är böter eller fängelse i högst sex månader.

Jag vet att Polismyndigheten tar problematiken på allvar och jag har förtroende för myndighetens arbete på området. Jag avser inte vidta några ytterligare åtgärder i nuläget.

Stockholm den 13 mars 2019

Mikael Damberg

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.