Till innehåll på sidan

Kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella gäng

Skriftlig fråga 2019/20:2069 av Johan Forssell (M)

Frågan är inlämnad

Händelser

Inlämnad
2020-08-28
Överlämnad
2020-08-30
Anmäld
2020-09-03
Svarsdatum
2020-09-11
Sista svarsdatum
2020-09-11
Besvarad
2020-09-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Den grova gängbrottsligheten har blivit allt värre under senare år. Skjutningarna har på många håll blivit vardag. Bara de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i över 1 100 skjutningar. De kriminella gängen har ofta kopplingar till utsatta områden och påverkar både befolkningen i områdena och myndigheterna. De brottsbekämpande myndigheterna har svårigheter att upprätthålla lag och ordning, vilket leder till att otryggheten är högre i dessa områden är på andra ställen. De kriminella gängens våldskapital bidrar också till att skrämma vittnen, och våldet drabbar även helt oskyldiga offer.

Samhällsutvecklingen visar att dagens regler uppenbart behöver kompletteras. Mot den bakgrunden vill Moderaterna införa en bredare kriminalisering som träffar den som aktivt deltar i eller på annat sätt har samröre med kriminella gäng. Förslaget omfattar både deltagande i ett kriminellt gäng och samröre med ett kriminellt gäng.

Det pågår för närvarande ett arbete för att se över om deltagande i terroristorganisationers verksamhet ska kriminaliseras. En sådan förändring kräver sannolikt ändring i grundlag. Moderaterna har tidigare föreslagit att detta arbete ska inkludera samtliga våldsbejakande organisationer. Med hänsyn till den samhällsfara som de kriminella gängen i Sverige numera representerar finns anledning att även inkludera deltagande i ett kriminellt gäng i ett förbud. Föreningsfrihetens syfte har aldrig varit att skydda kriminellas rätt att organisera sig.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Är ministern beredd att ställa sig bakom Moderaternas förslag om att införa ett förbud mot deltagande i och samröre med kriminella gäng och ge den sittande grundlagsutredningen i uppdrag att se över föreningsfriheten även i detta avseende?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:2069 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2020/

03089

Justitiedepartementet

Justitie- och migrationsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:2069 av Johan Forssell (M)
Kriminalisering av deltagande i och samröre med kriminella gäng

Johan Forssell har frågat mig om jag är beredd att ställa mig bakom Moderaternas förslag om att införa ett förbud mot deltagande i och samröre med kriminella gäng och ge den sittande grundlagsutredningen i uppdrag att se över föreningsfriheten även i detta avseende.

Regeringens arbete mot gängkriminaliteten handlar om brottsbekämpande insatser i dag och förebyggande insatser för framtiden. I Sverige ska alla vara trygga, oavsett var man bor. Gängkriminaliteten måste tryckas tillbaka med samhällets fulla kraft.

Regeringen bygger kraftigt ut Polismyndigheten och har redan kommit halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda år 2024. Det fanns vid halvårsskiftet fler poliser än någonsin tidigare i Sverige. I september 2019 presenterade vi ett 34-punktsprogram med åtgärder som angriper gängkriminaliteten från flera håll. Polisen har fått fler verktyg i sitt arbete mot den organiserade brottsligheten, bl.a. bättre möjligheter att kunna verkställa hemliga tvångsmedel och att komma åt krypterad kommunikation. På regeringens initiativ har också ett stort antal straffrättsliga bestämmelser relaterade till organiserad brottslighet skärpts, bland dem allvarliga våldsbrott och grova vapenbrott.

Det måste bli ännu enklare att bekämpa brott i kriminella nätverk. Det handlar bl.a. om att utöka möjligheterna för polisen att göra husrannsakan för att leta efter vapen och andra farliga föremål och om att förbättra möjligheterna att ta brottsvinster från kriminella. I en särskild utredning övervägs om ett system med så kallade kronvittnen bör införas och om det bör införas en möjlighet att vittna anonymt.

Trots de senaste årens straffskärpningar behöver reaktionerna mot brott i kriminella nätverk skärpas ytterligare. Förslag har tagits fram om att avskaffa straffrabatten för unga myndiga vid allvarlig brottslighet. Regeringen har vidare tagit flera initiativ som handlar om att skärpa straffen bl.a. för

- den som rekryterar unga till kriminalitet,

- den som överlåter narkotika till andra,

- vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, bl.a. om innehavet skett i en kriminell miljö,

- övergrepp i rättssak, mened samt skyddande av brottsling, och

- brott kopplade till kriminella uppgörelser.

Men många av de åtgärder som regeringen vidtar handlar också om framtiden; att förhindra unga från att hamna i gängkriminalitet. För att det brottsförebyggande arbetet ska bli framgångsrikt behöver samhället samverka på alla nivåer och många olika typer av åtgärder behöver sättas in. Regeringen har därför bl.a. tagit initiativ till att utreda hur ett kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet kan regleras i lag och organiseras på lokal nivå. Inom 34-punktsprogrammet ingår vidare åtgärder för att förebygga gängkriminalitet genom bl.a.

- långsiktig satsning på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden,

- tidiga och samordnade av insatser för barn och unga i riskzon, och att

- se till att socialtjänsten i fler fall och i fler situationer ska kunna ingripa utan samtycke.

Sammantaget innebär åtgärderna att regeringen nu genomför den mest omfattande satsningen någonsin mot gängkriminaliteten i Sverige. Arbetet bedrivs på kort och lång sikt.

Att kriminalisera samröre med och deltagande i kriminella nätverk skulle kräva mycket utredningsresurser för ett magert resultat när det gäller att hitta luckor i strafflagstiftningen. För att kriminalisera deltagande måste dessutom grundlagen ändras. Det befintliga regelverket, med medverkansregleringen och med försöks-, förberedelse och stämplingsbrott, innebär också att praktiskt taget alla handlingar som bidrar till ett kriminellt gängs verksamhet redan är kriminaliserade. I stället måste vi prioritera effektiva och träffsäkra åtgärder mot de kriminella nätverken.

Regeringen arbetar brett mot gängkriminaliteten och har inga planer på att slå av på takten. Men min utgångspunkt är att det i första hand ska göras genom åtgärder som ryms inom grundlagens nuvarande ramar.

Stockholm den 10 september 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.