krigsmaterielexport till Libyen

Skriftlig fråga 2004/05:123 av Jóhannesson, Berit (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-10-15
Inlämnad
2004-10-15
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-10-29
Svar anmält
2004-11-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 oktober

Fråga 2004/05:123

av Berit Jóhannesson (v) till statsrådet Gunnar Lund om krigsmaterielexport till Libyen

Den 11 oktober hävde EU sanktionerna, inklusive vapenembargot, mot Libyen. Därmed hävdes förbudet för vapenexport från EU till Libyen som varit i kraft sedan 1986. Sveriges utrikesminister Laila Freivalds stödde beslutet. Enligt medierna har ett av argumenten bakom beslutet att häva embargot varit att Italien vill sälja krigsmateriel till Libyen som ska användas för att kunna stoppa flyktingar. En av anledningarna till att flyktingar flyr från Libyen är naturligtvis att situationen för de mänskliga rättigheterna i landet är under all kritik. Landet är en hårdför diktatur, där omfattande och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna förekommer, där press- och yttrandefriheten är obefintlig och där oberoende människorättsorganisationer är förbjudna. Enligt UD:s egen rapport över situationen för de mänskliga rättigheterna i Libyen under 2003 uppvisar regimens respekt för mänskliga rättigheter "en lång rad problem och brister". Mot bakgrund av dessa problem samt att mänskliga rättigheter är "ett centralt villkor" som anges i det svenska regelverket för krigsmaterielexport förutsätter jag att Sverige inte kommer att utfärda tillstånd för krigsmaterielexport till Libyen. Det vore vidare logiskt om Sverige inom EU verkar för en mycket restriktiv hållning. Men det vore på sin plats med ett tydliggörande från utrikesministern på denna punkt.

Jag vill fråga utrikesminister Laila Freivalds:

Avser ministern att verka för en restriktiv hållning vad gäller Sveriges och EU:s krigsmaterielexport till Libyen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:123 besvarad av

den 29 oktober

Svar på fråga 2004/05:123 om krigsmaterielexport till Libyen

Statsrådet Gunnar Lund

Berit Jóhannesson har frågat mig huruvida jag avser att verka för en restriktiv hållning vad gäller Sveriges och EU:s krigsmaterielexport till Libyen.

EU har nyligen hävt sitt vapenembargo mot Libyen som infördes 1986. Beslutet fattades, eftersom förutsättningarna vid införandet inte längre föreligger. Beslutet illustrerar väl ett embargos funktion som ett tillfälligt, extraordinärt instrument. Den nationella exportkontroll som alla EU-länder bedriver sker inte genom embargon. Därför innebär heller inte ett hävande av ett embargo att exporten "släpps fri". Det finns anledning erinra om att svensk lagstiftning innehåller ett generellt förbud mot krigsmaterielexport, från vilket man kan få dispens i form av exporttillstånd under vissa förutsättningar.

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är den myndighet som är ansvarig för att behandla ansökningar om licens för vapenexport. Myndigheten är, som andra svenska myndigheter, självständig och dess arbete med enskilda ärenden får inte påverkas av regeringen.

Däremot har regeringen ett direkt inflytande över det regelverk, genom vilket Sveriges exportkontroll bedrivs. Detta innefattar både våra svenska riktlinjer och EU:s uppförandekod. Den senare innehåller åtta kriterier som ska beaktas innan beslut om export får ske. Ett kriterium slår fast att medlemsstaterna inte kommer att utfärda exportlicens om det föreligger uppenbar risk att den tilltänkta exporten kan komma att användas för internt förtryck. Medlemsstaterna ska också iaktta särskild försiktighet vid utfärdande av licenser till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats. Detta stämmer väl med våra svenska riktlinjer som i denna del säger att tillstånd till utförsel av krigsmateriel inte bör lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer.

Att bevara regional fred, säkerhet och stabilitet är ett annat centralt kriterium i den europeiska uppförandekoden.

Sverige verkar aktivt för förslag som lagts fram om en förstärkning av tillämpningen av den internationella uppförandekoden. När det handlar om länder gentemot vilka ett vapenembargo nyligen upphävts, hör Sverige till de länder som starkast förespråkat införandet av särskilda åtgärder som ska vidtas under en övergångsperiod. Bland dessa anser vi ska finnas en skyldighet för medlemsländerna att i detalj redovisa vilken export som beviljats till det aktuella landet. Syftet är att skapa en form av gemensam övervakning av EU:s krigsmaterielexport i lägen där det tidigare funnits embargon.

Situationen för de mänskliga rättigheterna och konsekvenser för den regionala stabiliteten är således två centrala faktorer som vägs in i den samlade bedömningen av möjligheterna att exportera krigsmateriel till ett visst land. Sverige välkomnar också den ökade konvergens mellan EU-ländernas tillämpning av uppförandekoden som håller på att utvecklas. Därigenom skapas bättre förutsättningar för ett gemensamt synsätt inom EU vad gäller ett effektivt och restriktivt agerande på exportkontrollområdet.

Libyen hör inte till kretsen av traditionella mottagarländer för svensk krigsmateriel. Jag vill här därför också påminna om den sedan länge tillämpade svenska principen om särskild restriktivitet i bedömningarna i fråga om nya mottagarländer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.