Kosovo
Skriftlig fråga 1997/98:693 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-30
- Anmäld
- 1998-05-04
- Besvarad
- 1998-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I Aftonbladet den 25 april skildras ingående effekterna av de svenska myndigheternas deportationer av kosovoalbaner som sökt asyl i Sverige. Ytterst få av de som var föremål för massdeporteringen 1993-1994 finns nu i Kosovo. Det stora flertalet är fortfarande på flykt i Europa. Ismet Berdynaj vid centrumet för försvar av mänskliga rättigheter i Pristina uppger att färre än 50 familjer som sökt asyl i Sverige finns i Kosovo. De flesta har avbrutit deportationsresan innan man anlänt till Kosovo. Andra har åter lämnat Kosovo efter kort tid. I artikeln beskrivs också ett blodigt bombattentat mot en av det fåtal familjer som stannat i Kosovo efter att ha deporterats från Sverige.
Sverige har slutit ett återtagandeavtal med Förbundsrepubliken Jugoslavien som ännu inte ratificerats av republikens parlament. I avtalet ingår en klausul om att utveckla de vänskapliga förbindelserna och ett jämbördigt allomfattande samarbete mellan länderna.
I dag har läget i Kosovo som bekant drastiskt skärpts samtidigt som fascister inträtt i Belgradregeringen. EU:s utrikesministrar skall den 29 april fortsätta diskussioner om sanktioner mot Belgrad på grund av utvecklingen i Kosovo.
Mot denna bakgrund vill jag fråga statsrådet Schori vilka åtgärder regeringen avser vidta för att asylsökande kosovoalbaner i fortsättningen skall få det skydd i Sverige som skall ges enligt svensk lagstiftning och internationella konventioner.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:693 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att asylsökande kosovoalbaner i fortsättningen skall få det skydd i Sverige som skall ges enligt svensk lagstiftning och internationella konventioner.
En av de allra viktigaste uppgifterna inom migrationspolitiken är att värna asylrätten. Genom de lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 1997 har Sverige fått en tydlig utlänningslag. Skyddsbehövande får i lagen ett långtgående skydd. Detta omfattar de situationer som avses i 1951 års flyktingkonvention och ett antal andra internationella överenskommelser men också i betydande utsträckning förhållanden därutöver. Som exempel på ett rent nationellt åtagande kan jag nämna det skydd som ges vid väpnad konflikt.
Höga krav måste nödvändigtvis ställas och ställs också på den rättsliga prövningen. Av den artikelserie i Aftonbladet, som Ulla Hoffmann refererar till, kan man få det intrycket att det är ett lotteri att söka skydd i Sverige. Så är inte fallet. Myndigheterna gör en noggrann prövning i det enskilda fallet. Statens invandrarverk och Utlänningsnämnden har ett omfattande underlag för sina bedömningar i ärenden som berör Kosovoprovinsen och följer noga utvecklingen där. De hämtar informationer och bedömningar från många olika källor, bl.a. FN:s flyktingkommissariat och Amnesty. De har också tillgång till den rapportering som fortlöpande sker inom Utrikesdepartementet. Fortfarande förekommer att asylsökande kosovoalbaner får uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov enligt svensk lagstiftning, vilken som jag nyss redogjorde för innefattar skyddsbehoven enligt internationella konventioner. Det av Ulla Hoffmann nämnda återtagandeavtalet med Förbundsrepubliken Jugoslavien påverkar inte på något sätt prövningen av asylskälen i en ansökan.
En parlamentarisk kommitté (NIPU) studerar för närvarande rättsprocessen i utlänningsärenden. När kommitténs betänkande läggs senare under innevarande år finns det anledning att ta del av deras förslag för att stärka rättssäkerheten.
Låt mig avslutningsvis nämna, att UNHCR med hänsyn till de senaste månadernas händelser i Kosovoprovinsen uppmanar staterna att för närvarande inte återsända kosovoalbaner som nekats asyl till Förbundsrepubliken Jugoslavien. Redan innan UNHCR utfärdat sin första rekommendation i frågan konstaterade jag i ett uttalande att detta under nuvarande förhållanden inte sker från Sverige.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.