Korruptionen i Rumänien

Skriftlig fråga 2018/19:234 av Margareta Cederfelt (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-02-12
Överlämnad
2019-02-15
Anmäld
2019-02-26
Svarsdatum
2019-02-27
Sista svarsdatum
2019-02-27
Besvarad
2019-02-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Hans Dahlgren (S)

 

Korruption är ett allvarligt brott som undergräver förtroendet för demokrati, förhindrar tillväxt och bidrar till minskad rättstrygghet.

Det socialdemokratiskt styrda Rumänien är ett av de mest korrupta länderna i EU med en regering som aktivt legaliserat korruption. Rumänien innehar nu ordförandeskapet i EU, vilket sätter strålkastarljuset på landet och ställer krav på en fungerande statsapparat.

Den tidigare vice statsministern och socialdemokratiske partiledaren Liviu Dragnea dömdes 2018 till fängelse för maktmissbruk och försök till korruption. I ett förslag som regeringen sedermera fick dra tillbaka föreslog denna att amnesti skulle beviljas alla personer som utreddes för korruption under 420 000 kronor.

Sveriges agerande har bidragit till att Ungern nu genomgår ett artikel sju-förfarande, vilket innebär att Ungern riskerar att förlora sin rösträtt. Det är viktigt att konsekvent stå upp för demokrati och rättsstatens principer och inte acceptera regimer som inte följer dessa. Därför är det angeläget att Sverige också agerar när det gäller Rumänien och förekomsten av korruption i landet.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

 

Är regeringen beredd att agera för att korruptionen i Rumänien ska minska, och i sådant fall på vilket sätt?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:234 besvarad av Statsrådet Hans Dahlgren (S)



SB2019/00371/EU-kansliet

Statsrådsberedningen

EU-ministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:234 av Margareta Cederfelt (M)
Korruptionen i Rumänien

Margareta Cederfelt har frågat mig om regeringen är beredd att agera för att korruptionen i Rumänien ska minska, och i så fall på vilket sätt.

Regeringen verkar för att alla medlemsstater ska respektera och upprätthålla EU:s gemensamma värderingar. Regeringen ser med oro på utvecklingen på rättsstatsområdet på flera håll i EU och för en dialog med berörda medlemsstater om vikten av att respektera grundläggande fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Sverige samarbetar också med en krets av likasinnade medlemsstater för att göra EU:s åtgärder mer effektiva. Sverige stödjer de pågående varningsförfarandena som EU-kommissionen och Europaparlamentet initierat, enligt artikel 7.1 i EU-fördraget, och har intervenerat vid EU-domstolen till stöd för EU-kommissionen i mål om rättstatsfrågor mot Ungern.

Rumäniens utveckling gällande reformer av rättsväsendet och kampen mot korruption står sedan EU-inträdet 2007 under övervakning från EU-kommissionen, vilket var ett villkor för landets medlemskap i EU. Efter flera år av framsteg har sedan 2017 utvecklingen vänt. Flera kontroversiella lagändringar som bland annat befaras undergräva rättsväsendets oberoende och försvåra kampen mot korruption har drivits igenom. Ytterligare andra ligger som förslag för slutbehandling i parlamentet. Lagändringarna har rönt såväl inhemsk som internationell kritik, bland annat från EU-kommissionen och Europarådets Venedigkommission. I den senaste rapporten från EU-kommissionens övervakningsmekanism CVM formulerades skarp kritik mot Rumänien, som uppmanades agera för att vända den negativa utvecklingen. Den rumänska regeringen har avvisat denna kritik och fortsätter att driva igenom lagändringarna.

Sverige spelar en aktiv roll i de diskussioner om dessa frågor som förs i Bryssel och verkar för att EU ska uppmana Rumänien att värna rättsstatens principer och antikorruptionsarbetet. Regeringen välkomnar de framsteg som tidigare skett i Rumänien, men är samtidigt tydlig med att landets reformarbete måste fortsätta och att EU-kommissionens övervakning inte kan avslutas förrän Rumänien har uppfyllt de kriterier som EU-kommissionen satt upp. Dessa budskap framförs också till rumänska företrädare.

Regeringen kommer fortsätta att hävda att EU:s grundläggande värden inte är förhandlingsbara. Alla medlemsstater måste leva upp till sina åtaganden enligt såväl EU:s som Europarådets och FN:s regelverk.

Stockholm den 27 februari 2019

Hans Dahlgren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.