Till innehåll på sidan

Korruption inom Europeiska unionens medlemsstater

Skriftlig fråga 2019/20:315 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-11-06
Överlämnad
2019-11-07
Anmäld
2019-11-08
Svarsdatum
2019-11-13
Sista svarsdatum
2019-11-13
Besvarad
2019-11-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Hans Dahlgren (S)

 

Varje år betalar Europeiska unionen ut mer än 62 miljarder euro i jordbruksstöd. Detta gör jordbruket till unionens enskilt största utgiftsområde, motsvarande 40 procent av unionens totala budget. Nyligen visade en granskning av New York Times att en betydande del av det europeiska jordbruksstödet i centrala och östra Europa som är tänkt att gå till att stödja bönderna och lantbruken i själva verket försvinner till ett fåtal oligarker under högst suspekta omständigheter. Exempelvis har den tjeckiske premiärministern tillskansat sitt privata företag tiotals miljoner i jordbruksstöd förra året, och den ungerska regeringen har arrenderat ut tusentals hektar mark till familjemedlemmar och vänner till den ungerske premiärministern. De europeiska jordbrukssubventionerna har även understött maffialiknande markövertaganden i Slovakien samtidigt som 75 procent av jordbruksstödet i Bulgarien går till ett fåtal storjordbrukare med nära band till landets regering.

De här oroväckande avslöjandena väcker frågan hur det egentligen står till i arbetet mot korruption och nepotism inom Europeiska unionen.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Hans Dahlgren:

 

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att minska korruption och fusk med EU-bidrag inom Europeiska unionen?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:315 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/03742

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:315 av Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Korruption inom Europeiska unionens medlemsstater

Andreas Lennkvist Manriquez har frågat EU-ministern om han avser vidta åtgärder för att minska korruption och fusk med EU-bidrag inom Europeiska unionen. Frågan har överlämnats till mig.

Regeringen fäster stor vikt vid frågor som rör uppföljning och kontroll av EU-medel och stödjer EU-institutionernas arbete med att skydda EU:s finansiella intressen. Det är viktigt att garantera EU:s skattebetalare att EU-medel hanteras korrekt och att missbruk beivras. Detta är särskilt viktigt för Sverige eftersom vi är nettobidragsgivare till EU, d.v.s. betalar mer till den gemensamma budgeten än vad vi får tillbaka.

Regeringen anser att reformer som innebär enklare, mer transparenta regler kan minska risken för fel, oriktigheter och bedrägerier i användningen av EU-medel. Resurserna som är avsatta till kontroller bör prioriteras till länder och områden där risken för fel, oriktigheter och bedrägerier är störst. Vidare arbetar regeringen för att insatser för att förhindra felaktig användning av EU-medel i större utsträckning ska fokusera på förebyggande åtgärder istället för att i första hand baseras på efterhandskontroller.

Just nu förhandlas EU:s nästa fleråriga budgetram för åren 2021–2027. En av regeringens prioriteringar i förhandlingen är att vi vill se en mer effektiv kontroll av hur pengarna används. Med en minskad budget blir det ännu viktigare att pengarna används på rätt sätt.

Samtidigt som kommissionen presenterade förslaget till nästa fleråriga budgetram så lade man också fram ett förslag som innebär att man villkorar EU-stöd med efterlevnad av rättsstatens principer. Frihet från korruption är centralt för en rättsstat, och när rättsstatsprincipen inte efterlevs kan våra gemensamma tillgångar utsättas för en stor risk. Vi behöver därför inrätta en mekanism som möjliggör för EU att vidta åtgärder för att skydda EU-budgeten i en sådan situation.

Regeringen har också stött det finska ordförandeskapets förslag att EU ska ta fram en handlingsplan mot korruption och bland annat överväga om det behövs en särskild övervakningsmekanism i den frågan.

Stockholm den 12 november 2019

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.